Svenska skolungdomars intresse för främmande språk har länge varit på nedgång. Men senaste året har det skett ett tydligt trendbrott. Fler elever väljer språk och fler väljer att fördjupa sig och läsa vidare på högre nivå. På Norra Real har man märkt en tydlig förändring.
- Vi ser en påtaglig uppgång, framför allt när det gäller de högre stegen i spanska, franska och tyska, säger rektor Per Engback.
Trycket är så stort att Norra Real tvingats kalla in en extralärare i spanska. När skolan drog igång förra veckan trängdes 50 elever i ett klassrum. De ska nu delas upp i minde grupper. Statistiken vittnar om en fördubbling på de högre kurserna i spanska jämfört med förra hösten. Detsamma gäller för kurserna i franska steg fyra. Även tyskan har fått ett uppsving.
Per Engback tror, liksom övriga rektorer DN talat med, att ökningen hänger samman med det nya antagningssystemet till högskolan. Från och med hösten 2010 får elever som söker till högskolan tillgodoräkna sig extra poäng, så kallade meritpoäng, om de läst fördjupningskurser i språk och matematik.
- Eleverna är smarta och väljer de ämnen som ger bäst poäng. Det gäller både språk och matematik. Nu har vi till exempel en massa samhällselever som läser matematik på C-nivå, det har vi inte haft tidigare, säger Per Engback.
Även Peter Lyth, rektor på Kungsholmens gymnasium, anser att det nya systemet med meritpoäng haft stor betydelse.
- Det är fascinerande att se vilken genomslagskraft det har fått. Förut nöjde sig många att läsa språk på nybörjarnivå men nu väljer allt fler elever att fördjupa sina kunskaper, säger han.
Utbildningsminister Jan Björklund (fp) är nöjd med utvecklingen. Det var just den här förändringen regeringen hoppades på när han lade fram förslaget om meritpoäng till riksdagen förra året.
- Jag är positivt överraskad till att det fått så snabbt genomslag. Det här är viktigt för Sverige, vi lever i en globaliserad värld och utbytet mellan länder ökar varje år, säger han.
Jan Björklund sticker dock inte under stol med att det är taktiska val, snarare än ett nyväckt språkintresse, som ligger bakom förändringen.
- Självklart gör ungdomarna taktiska val. Det gäller bara att vi politiker utformar ett system som premierar rätt saker. Språk är mer krävande än andra ämnen och många valde bort det tidigare. Det har vi rättat till nu, säger han.
Spanska är det i särklass populäraste språket (efter engelska), följt av tyska och franska. Men många av Stockholms skolor erbjuder även kurser i ryska och italienska. För den som vågar anta utmaningen finns även kurser i kinesiska på vissa skolor.
Samtliga rektorer som DN talat med är positiva till den förändring som nu sker. Det är bra att fler elever väljer att läsa språk och att de dessutom väljer att fördjupa sina kunskaper. De extra meritpoängen är de väl värda, anser rektorerna.
- Det är bra att man kommer ifrån de tidigare taktikvalen att välja så lätta kurser som möjligt. Nu får ungdomarna kunskaper som de får nytta av, säger Monica Ernbo, rektor på Nacka Gymnasium.
Den enda faran som en del av rektorerna lyfter fram är den ökande pressen på ungdomarna. Språkstudier, särskilt på lite högre nivå, är mer krävande än många andra ämnen. Peter Lyth varnar för att vissa föräldrar kan trycka på ungdomarna för hårt i jakten på de extra meritpoängen.
Per Engback är inne på samma linje.
- Ungdomarna är redan hårt pressade, vi har ganska många som har MVG i varje kurs. Nu ska de dessutom läsa alla de tyngsta kurserna, det är inte riktigt mänskligt, säger han.
Utbildningsminister Jan Björklund håller med om att trycket ökar men är ändå inte orolig.
- Jag är medveten om att pressen kan öka men det finns ingen genväg , det krävs hårt pluggande. Min bedömning är ändå att det här inte är något stort problem, säger han.