Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Staden borde betala SL:s miljonnota för snökaoset”

Foto: Henrik Montgomery/TT

Snökaoskriget, om vem som gjort fel och vem som ska betala, är i full gång. Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) vill att Stockholms stad är med och betalar SL:s miljonnota för resegarantin.

– Det är orimligt. Bussarna ställdes in på grund av knas i SL:s egna avtal, svarar trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

En vecka efter snökaoset är SL-trafiken fortfarande drabbad av förseningar och indragna busslinjer. Hittills har 1778 resenärer krävt ersättning för snöonsdagen, 25 gånger fler än under en vanlig dag, och antalet väntas öka.

– Vi räknar med att kostnaden för resegarantin blir från några hundratusen till en dryg miljon kronor, säger Kristoffer Tamsons.

Trafiklandstingsrådet kräver nu att de ansvariga för den bristfälliga snöröjningen betalar notan.

– Jag tycker att de som orsakat de omfattande problemen i kollektivtrafiken också ska betala kostnaden, framför allt Stockholms stad och Trafikverket.

Snöfallet var extremt, kan man överhuvudtaget lägga skulden på någon?

– Vi anser inte att snöfallet förra veckan är ett sådant extremfall att man inte ska klara av snöröjningen. Nu ska vi gå till botten med varför det brast och då borde vi landa i en princip att kostnaden för resegarantin borde tas av Stockholms stad och Trafikverket som inte skötte snöröjningen. Det var inte bara kaos när snön kom, en vecka senare är problemen kvar och har till och med förvärrats.

Gäller resegarantin oavsett för resenärerna?

– Resegarantin gäller, men nu är det resenärerna själva som får betala resegarantin med biljettavgifter och skatter. Jag anser att den som orsakar problemen ska betala kostnaden. Det är en principfråga och det handlar inte om några stora summor, säger Tamsons.

Stockholms trafikborgarråd Daniel Helldén anser inte att staden ska stå för SL:s kostnader.

– Nej, det känns inte rimligt. Vi vet ännu inte vad som är orsakat av staden, av väderleken, av avtalen och av entreprenörerna. Det kommer en preliminär rapport innan jul om vad som hänt, samt en slutrapport till trafiknämnden i vår.

Om det vore stadens fel skulle du betala då?

– Nej. Jag vet dessutom att SL:s bussavtal med Keolis är konstruerat så att de får böter om de kör med förseningar. Men inte om de ställer in trafiken. Därför ställer Keolis hellre in busstrafiken än att köra för långsamt och få böter, det är ju ett knas i hur avtalet är konstruerat, säger Daniel Helldén.

Så du menar att merkostnaderna för inställd trafik är SL:s eget fel?

– Det kan vara en viktig pusselbit och något SL borde utreda. När det snöade som mest prioriterades stombussar och de röda bussarna ställdes helt, vilket Tamsons verkar varit nöjd med. SL bör utreda om det är något i deras avtals konstruktioner som ställt till det i trafiken.

Vad har snökaoset kostat staden?

– Det vet vi inte än, vi har grundkostnad för snöberedskap och betalar sedan för hur mycket man kör, varje fordon loggas. Sedan är det tilläggskostnader för att forsla bort snö och riva bort is, slutsumman vet vi först när notan kommer.

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons slår ifrån sig kritiken och menar att avtalen fungerar bra.

– Helldén har helt fel. Våra bussar kör enligt principen att du får bara betalt om du kör resenärer. Ställer du bussen får du dubbelt straff. Dels får du inte betalt utan resenärer och dels riskerar du vite för att du ställer trafiken.

Så man får vite om bussen ställs?

– Det är ingen som har ställt några bussar på pin kiv. Det lönar sig inte, för då får man inte betalt. Om bussarna hade kommit fram i snökaoset så hade de kört. Om du inte har några resenärer på grund av ett medvetet val, som att du ställer in trafiken, då utlöses kvalitetsfaktorer som gör att du riskerar vite, och det är en förhandlingsfråga.

Kristoffer Tamsons har tidigare krävt att Trafikverket ska betala för förseningar i pendeltrafiken på grund av spår- och växelfel, och även att polisen ska vara med och betala derbynotor. Han har också kontaktat infrastrukturministern i frågan men utan att få svar.
Under sommaren drabbades pendeltågen av inställda avgångar och kraftiga förseningar. Under juni och juli uppgick kostnaden för ersättningsbussar till cirka 80 miljoner kronor.

– Det här gäller inte bara vid snökaos utan vid gatuarbeten, spårfel eller större evenemang som drabbar resenärer. Jag anser att det ska straffa sig att göra fel, säger Tamsons.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.