Den 16 februari ska drygt 25.000 ungdomar i Stockholms län ha gjort sitt val till gymnasiet. Tunnelbana, bussar och brevlådor har svämmat över av förförisk skolreklam i månader och Per Ahnegård på skolan Katarina Norra är bara en av stans alla studie- och yrkesvägledare med bråda dagar.
- Jag får köra femminutersträffar för att hinna med alla som vill prata. För vissa elever är valet väldigt svårt, säger han.
För eleverna Milou Lugmair och Eleonor Lefvert handlar det om vidareutbildning, för skolorna handlar valet om överlevnad. Skolpengen varierar efter program men i Stockholm inbringar varje elev i snitt drygt 75.000 kronor per år och skola. Friskolorna, som ska generera vinst, är extra måna om att locka till sig så många som möjligt. Och om konkurrensen om eleverna är hård i dag blir den stenhård framöver. Gymnasieelever är nämligen en bristvara.
Utbildningsförvaltningen räknar med att gruppen 16-18-åringar i länet minskar med drygt 12.000 individer fram till 2016, från cirka 77.000 till 65.000 stycken. Det motsvarar elevantalet på 48 fristående gymnasieskolor, som i genomsnitt har 250 elever var.
- De som vill starta nya gymnasieskolor får det helt klart tufft, säger Sven Sundin, analytiker på Skolverket.
Det är tufft redan i dag. Ett tjugotal fristående skolor i länet har i år över 40 procent tomma platser. Utbildningsförvaltningen skriver i en prognos att det finns "en ökande risk att fristående skolor tvingas avveckla sin verksamhet".
Ändå märks ännu inget vikande intresse för att starta privata gymnasieskolor. Inför läsåret 2008/2009 har Skolverket behandlat 70 ansökningar om etablering i Stockholm län. Vid full utbyggnad skulle det innebära 17 500 nya utbildningsplatser.
I det läget är det knappast troligt att skolorna upphör med reklambombardemang av blivande gymnasister.
- Jag har en halvmeterstrave med broschyrer där hemma. Eftersom alla skolor skriver "kom till vår fantastiska skola, här får du SL-kort och datorer" är det svårt att få någon vägledning av dem, säger Eleonor Lefvert, 16 år.
Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) vill göra det lättare för elever att välja skola på opartiska grunder. I en skrivelse till utbildningsnämnden föreslår han att alla skolor skall redovisa sådant som huvudman, lärartäthet, gruppstorlek och andel behöriga lärare i sin reklam.
Utöver det föreslår han att staden ska göra en granskning av hur mycket gymnasieskolorna, både kommunala och fristående, lägger på reklam.
- I grunden handlar det om skattepengar och skattebetalarna har rätt att veta hur deras pengar används, säger han.
Hur stora summor det handlar om totalt är det ingen som vet i dag. De 2,5 miljoner kronor som Stockholms stad centralt lägger på gymnasiemässan, kataloger och annonsering för "sina" 28 kommunala gymnasier är bara en liten del av hela kakan.
- Många skolor har det tufft och det är svårt att moralisera över deras vilja att få elever. Men vi måste komma överens om något slags rimlig gräns för hur mycket av de offentliga medlen som går till reklam, säger Roger Mogert (S).