Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholm rustar för extremare väder

Översvämningar, jordskred, värmeböljor, bränder, insekter, mögel, sjukdomar, smutsigt vatten och trafikkaos. År 2100 väntar extrema värmeböljor och skyfall. Stockholm har börjat rusta sig mot klimatförändringarna.

Den nya rapporten om klimatförändringarnas konsekvenser i Stockholm är tråkig läsning för alla som tänkt leva i 90 år till. Extrema värmeböljor och skyfall väntar enligt SMHI:s senaste klimatscenarior.

– När det gäller havsnivåhöjningen ligger Stockholm ändå bättre till än Göteborg och Malmö eftersom landhöjningen i dag är snabbare. Men vid mitten av seklet når vi brytpunkten då havsnivån ökar snabbare, mellan 30-50 centimeter från norra Norrtälje till Landsort vid slutet av seklet, säger Lovisa Lagerblad, klimatutredare på Länsstyrelsen.

I klimatets spår kan ett helt nytt Stockholm vänta. Länsstyrelsen har analyserat vägar, spår, byggnader, kyrkor och kulturminnen i farozonen och pekar på att uppemot 145 hektar av kustbebyggelsen kan översvämmas vid högvatten. Cirka 5.500 fastigheter ligger i områden där risken för jordskred ökar.

Många bilvägar och delar av järnvägen, samt även delar av Saltsjöbanan, Roslagsbanan och vissa pendeltågssträckor kan påverkas av översvämning och erosion. Gamla stans tunnelbana och Riddarholmstunneln är redan utsatta för fara.

Hur rädda ska vi vara för klimatförändringarna?

– Extrem nederbörd har inga positiva effekter. Men Nya slussen är klimatanpassad fram till omkring år 2100 och positiv för översvämningsrisken runt hela Mälaren. Det beror på hur anpassade vi är att möta förändringarna. Än så länge har vi ju lite tid på oss, säger Lovisa Lagerblad.

Klimatet visar redan nyckfulla prov på vad som komma skall men kommunerna jobbar mer med att minska växthusgaserna än att förbereda sig för klimatförändringar.

– Alla kommuner har inte kommit igång med klimatanpassning. Frågan ligger så långt fram i tiden, det är ibland svårt att motivera politiker att satsa på något år 2100. Men man tjänar på att i dag planera för detta.

Vissa kommuner har börjat rustningen. Några för att de vill, andra för att de måste. Översvämningsdrabbade Danderyd använder nu biologiska bekämpningsmedel för att stoppa invasionen av aggressiva stickmyggor. Kommunen är också först i länet med att bygga skyddsvallar mot översvämningar.

– Vi har haft stora problem de senaste åren, ibland såg man inte var Edsviken slutade och vägen började. Vi har byggt skyddsvallar nu för 14 miljoner kronor, de räcker i 30 år, men det kommer att bli etter värre. säger Carina Erlandsson (M), nämndordförande, Danderyd.

Botkyrka är bäst i klimatklassen. De har gjort en klimat- och sårbarhetsanalys och kartlagt hus i översvämningszoner och informerat boende där om riskerna. Kommunen är också redo för nästa värmebölja. Deras kartläggning visar att var fjärde Botkyrkabo är värmesårbar. Över 22.000 Botkyrkabor hamnar i riskgruppen på grund av ålder, sjukdom eller var i en fastighet de bor.

– Så här ser det troligen ut i alla kommuner och visar hur sårbara vi är. Vår vårdpersonal har nu beredskap för hur man ska bete sig vid värmeböljor, i somras lade vi ut råden till alla på hemsidan, säger miljöchef Ingrid Molander.

Värmeböljor är ett av de farligaste hälsohoten. Senast Stockholm kokade var i juli 2010. Nio dagars värmebölja gav skogsbränder, solkurvor, olidligt varma bussar och tåg och uttorkade patienter på äldreboenden. Riskerna ska nu kartläggas i hela länet med hjälp av forskaren i klimathälsa, Elisabet Lindgren på Karolinska institutet.

– Vi har redan märkt en ökad dödlighet vid högre temperaturer. Värmeproblemen är störst inomhus och det är ju där gamla och sjuka finns. Om man är frisk och reser utomlands gör kroppen en direktomställning på några veckor. Men är du sjuk klarar du inte det och kan dö inom några dagar i en riktig värmebölja, säger Elisabet Lindgren.

Klimatet skapar nya hälsoproblem. Bland annat får vi leva med pollen nästan året om när växtsäsongen blir längre. Mer av både dammkvalster och mögel ökar risken för allergier.

– Vattenburna infektioner kommer att öka eftersom det regnar mer. Det kan rinna ned smittämnen från avlopp och djur i vattnet. Vi ska nu börja titta på det i Stockholm. Vi kan få mer vattenburna utbrott och EHEC-smitta. Vi måste också förvara och transportera mat bättre, säger Elisabet Lindgren.

I de nybyggda områdena finns en viss beredskap för vårt nya klimat. Cirka 1.600 fastigheter i länet ligger i erosionsläge och i Hammarby Sjöstad har man lagt strandmattor av kokosfibrer för att stabilisera slänterna. Dagvattenproblemen löser man med gröna Sedumtak och gröna parkeringsrutor.

– Vi ser en ökad efterfrågan med tanke på klimatförändringar. Stockholm ligger tyvärr långt efter Malmö och Köpenhamn och halkar efter för varje år. Klimatlösningar som man nu planerar i Norra Djurgårdsstaden byggdes i Malmö redan år 2000, säger Johan Thiberg på Vegtech.

Klimatförändringarna är något vi redan lever med. Men rädda ska vi inte vara menar samtliga experter unisont.

– Tänk så här, det är inte klimatet i sig som drabbar. Det är förändringen som skapar problem. Våra kroppar och samhället är ju anpassade för vårt nuvarande klimat. Så länge vi är förberedda kan vi minska eller undvika att problem uppstår, säger Elisabet Lindgren.

Stockholms klimat år 2100

1. Medeltemperaturen ökar med 4 till 6 grader.

2. Medelnederbörden ökar med 10 till 30 procent.

3. Växtsäsongen blir 100 till 140 dagar längre.

4. Skyfallen ökar med 20 procent.

5. Snödagarna minskar med 65 till 100 dagar.

6. Medelvattennivån stiger med 30 till 50 centimeter.

7. Brandrisken ökar till 20- 50 högriskdagar.

Källa: SMHI ur Länsstyrelsens rapport Stockholm - varmare, blötare, 2011.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.