Naturvårdsverket vill införa hårdare riktlinjer för återanvändning av avfallsprodukter. Men förslaget har väckt stort missnöje, inte minst i Stockholm stad.
- Det är en ekonomisk och miljömässig katastrof, säger Hans Söderström, som är miljöexpert på trafik- och exploateringskontoret i Stockholm.
Vid nyår kom en remiss ut från Naturvårdsverket där de nya riktlinjerna presenterades. Det handlar om hur avfallsprodukter ska få användas till anläggningsarbeten. Bland annat sattes rekommenderade kriterienivån för bly till 20 mg/kg och att 95 procent av alla levande organismer under en schaktmassa skulle överleva. Detta upprörde branschorganisationer och kommuner som menade att Naturvårdsverket gått för långt.
- Nivåerna är absurda. I Stockholm stad har vi en snittnivå på 100 mg/kg bly i våra parker. Alternativet är då att deponera allting, men sådana deponier finns inte i Stockholm utan då måste vi transportera avfallet långt bort och är det något miljöproblem som vi har så är det transporterna som ökar växthusgaserna, säger Hans Söderström.
Under fredagen meddelade Naturvårdsverket att inga förändringar av kriterienivåerna är planerade, även om arbetet med att utforma en handbok fortsätter. Enligt Carl-Mikael Strauss, som ligger bakom handboken med de nya riktlinjerna, handlar missnöjet om ett missförstånd.
- Många har tolkat nivåerna som absoluta nivåer för vad avfall som återvinns får innehålla. Därför överväger vi att ändra formuleringen "maximala nivåer" till "nivåer för anmälningsplikt" eller "nivåer för mindre än ringa risk" eftersom den lokala tillsynsmyndigheten kan acceptera halter som ligger över kriterienivåerna. Men det var även vår avsikt från början.
Carl-Mikael Strauss exemplifierar med Stockholm som har förhöjda förorenade halter i marken.
- Där kommer stora mängder massor som grävs upp ligga över nivåerna. Då kan Stockholm stads tillsynsmyndighet besluta att de accepterar högre nivåer. Men vi kan inte i våra nationella riktlinjer ta hänsyn till halterna i Stockholm.
Men möjligheterna att överskrida nivåerna tror inte Hans Söderström på.
- Tillsynsmyndigheten i Stockholm har så mycket att göra att de ändå kommer att gå till handboken och ta sina beslut utifrån den.
Delade meningar gäller också vad som är mest byråkratiskt. Enligt Carl-Mikael Strauss innebär handboken att det blir tydligare vad som kan återvinnas utan att det krävs någon anmälan.
- I dag måste man alltid anmäla avfall som ska återvinnas. Det kan innebära att många drar sig för att återvinna material på grund av byråkratin.
Hans Söderström menar att Naturvårdsverket i stället genom sina hårda riktlinjer "hittar på" miljöproblem.
- Tidigare har vi inte sett grus, sand eller snö som forslas bort som avfall. Därför har sådana arbeten kunnat göras utan någon anmälningsplikt. Men nu kategoriseras nästan allting till avfall och det kommer leda till en gigantisk byråkrati med anmälningsförfarande, kontrollprogram, provtagningar och analyser. Endast en provtagning kostar drygt 30.000 kronor och det hela kommer växa till miljontals kronor i onödiga kostnader.
- Det som gör mig mest bedrövad är att vi har ett Naturvårdsverk som saknar sunt förnuft och det verkar som om de vill visa sig på styva linan, säger Hans Söderström.
Handboken beräknas vara färdigställd andra halvåret av 2009.