– Det låter orättvist, säger några av sfi-eleverna själva.
Sfi, svenska för invandrare, har länge varit ett sorgebarn. I Stockholm har man levererat dåliga resultat, delar av verksamheten har oförtjänt dåligt rykte och uppdraget – att se till att personer med utländsk, och väldigt olika, bakgrund lär sig svenska och blir redo för fortsatta studier eller jobb – är både ett av de viktigaste och ett av det svårare man kan tänka sig.
Med kopplingar till både försörjningsstöd och krav på aktivt jobbsökande kan dessutom sfi bli övermäktigt för individen. Många hoppar av och de allra flesta som till slut går igenom hela utbildningen har tagit flera år på sig.
Det vill regeringen ändra på. Tanken är att den som klarar godkäntnivåerna på de olika studievägarna (se faktaruta) inom ett år ska få pengar för besväret. 12.000, 9.000 eller 6.000 kronor ligger i potten. Femton kommuner i Sverige ska delta i ett försök från den 1 juli i år och ett år framåt och Stockholm vill enligt ett tjänsteutlåtande som DN tagit del av bli en av dem.
Men på vilket sätt bonuspengarna kommer att göra det möjligt för majoriteten av studenterna på sfi att snabbare klara av studierna anges inte. Bonusen är ett ”ekonomiskt incitament” för individen och antyder med andra ord att regeringen anser att det finns många som inte anstränger sig tillräckligt i dag. En nidbild, enligt många.
– Det är försvinnande få som har kapacitet att klara av nivån godkänt på kurserna inom ett år. Och de som gör det har andra drivkrafter än några tusenlappar. Det enda de vill är att få ett jobb och etablera ett liv här, säger Annika Wall, lärare på sfi-kursen intensivsvenska för akademiker.
Hon anser att det vore bättre om regeringen satsade pengarna på att ordna praktikplatser:
– Som jag ser det löser det här inga problem. De som har det svårt och kämpar i åratal blir inte hjälpta av att de duktigaste får pengar, fortsätter Annika Wall.
Madeleine Edström, biträdande rektor på Sfi Stockholm, ser även andra problem:
– Det är knepigt. Eftersom möjligheten att få bonus inte gäller alla så kommer vi att få grupper där vissa kan få bonus och inte andra. Risken att det skapar konstig stämning är stor och jag vet att många lärare också känner press och tveksamhet. De får makten över vilka som ska få pengar och vilka som inte ska få det, det är ingen behaglig situation, säger hon.
Madeleine Edström vet inte heller på vilket sätt eller hur sfi-undervisningen skulle kunna producera fler elever med godkänt på kortare tid med hjälp av bonusen. Leif Styfberg, enhetschef på Sfi Stockholm, konstaterar att många av remissinstanserna varit kritiska, men att han tycker att det är viktigt att Stockholm ändå är med när ett försök ska genomföras.
– Jag är dock orolig för att det kommer att bli svårt att förklara för eleverna vilka regler som gäller och det är aldrig bra, säger han.
Mohsen Kiaei, 28, och Abbas Blash, 29, som både pluggat ett och ett halvt år på sfi, tycker att förslaget låter konstigt:
– Det blir ju orättvist. Det finns ju de som pluggar som bara den, men de når i alla fall inte godkänt, säger Moshen Kiaei.
– Dessutom är ju det enda sättet att verkligen lära sig svenska att umgås med svenskar. Det kan man inte köpa för pengar, menar Abbas Blash.
Även Mariam Bah, 23, och Olive Akpane, 29, tror i och för sig att pengar kan göra att vissa ”skärper sig”:
– Men för den som aldrig gått i skolan i sitt hemland, som jag till exempel, är det jättesvårt. Dessutom vill man ju jobba samtidigt som man pluggar så det är svårt att hinna med allt, säger Mariam Bah.
På torsdag, den 14 maj, fattar socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslut om att tacka ja till att delta i bonusförsöket.