Elektronikåtervinningen under 2011 i Sverige gav på nytt besked om att svenskarna är världsledande då det gäller att återvinna elektronik. Inte på fem år har vi slängt så mycket elektronikprylar. Bara 2007 slängde vi mer, ett år då många gjorde sig av med sina gamla tjock-tv vilket tryckte upp statistiken.

I snitt samlades förra året in 16,27 kilo elektronikskrot per invånare. Allt i från förbrukade kylar och frysar, mobiltelefoner, glödlampor, tv-apparater, kaffemaskiner med mera som hamnade på landets återvinningscentraler för att komma till användning på nytt.

– Vi tror att det är en kombination av att det finns elektronik i allt fler saker som vi konsumerar och en ökad medvetenhet om att även alla de små produkterna som eltandborstar, elvispar och liknande saker betyder något, förklarar Ulrika Eliason, informations- och marknadschef på El-Kretsen, elektronikbranschens bolag med ansvar för att återvinna elektronik, svenskarnas återvinningsnit.

Ökningen mätt i kilo per invånare var 2,5 procent mellan 2010 och 2011. Mätt i antalet insamlade saker var ökningen drygt 6 procent. 2011 lämnade svenskarna in 82 miljoner elektroniska prylar för återvinning, året före 77,3 miljoner.

Per person innebär det att vi gjorde oss av med nästan tio elektroniska apparater förra året.

– Det visar att vi tillsammans med Norge är världsledande inom elektronikåtervinning. Svenskarna är otroligt bra på att lämna in sina uttjänta elektronikprodukter i stället för att låta dem bli liggande i lådorna hemma, säger Ulrika Eliason.

Bästa länen i landet efter Gotland då det gäller insamlad elektronik i kilo per invånare är Jämtland och Kalmar som ligger över 20 kilo per person. Sämst av samtliga landets län är Stockholm.

Stockholmarna samlar inte in mer än 13,63 kilo per invånare, vilket ändå överstiger EU:s återvinningsdirektiv på 4 kilo per invånare med bred marginal.

– Varför det är så att stockholmarna inte är lika bra har jag inget patenstvar på. Jag önskar att vi hade en förklaring men det kan bero på att många stockholmare är bosatta i lägenheter och inte har tillgång till bil vilket ofta kan vara nödvändigt när man ska till en återvinningscentral som ligger lite i utkanten, säger Ulrika Eliason.

Medvetenheten om att det finns mycket som kan utvinnas i uttjänta elektronikprylar har ökat, enligt Ulrika Eliason.

– Vi arbetar hårt med att upplysa om att man ska lämna sina prylar till återvinning i stället för att låta dem ligga hemma i en låda. Ju kortare tid de ligger där, desto bättre.

– Den stora vinsten är att vi genom att göra så sparar ”jungfrumaterial”. Vi behöver inte ta upp nytt ur jorden utan kan använda det som redan är inne i kretsloppet, säger hon.

Att svenskarna verkligen lämnar in sina prylar för återvinning och inte slänger dem på annat sätt visar de så kallade plockanalyser som El-Kretsen gör.

– Där hittas väldigt lite elektronik. Det kan vi se över hela landet, säger Ulrika Eliason.

Om svenskarnas höga återvinningssiffror kommer att hålla i sig vågar hon inte slå fast.

– Prylarna blir lättare och lättare vilket betyder att mätt i kilo borde det minska i framtiden, säger Ulrika Eliason.