Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stockholms konst försvinner spårlöst

Tidigare hängde Madeleine Pyks målning "Blå porträtt" i entréhallen till Dalens sjukhus. Efter ett stöldförsök har den flyttats några våningar upp till den korridor där paramedicinska chefen Kerstin Olsson och hennes chefskollegor sitter.
Tidigare hängde Madeleine Pyks målning "Blå porträtt" i entréhallen till Dalens sjukhus. Efter ett stöldförsök har den flyttats några våningar upp till den korridor där paramedicinska chefen Kerstin Olsson och hennes chefskollegor sitter. Foto: Anna-Lena Mattsson
Stockholms läns landsting äger minst 72.000 konstverk, men många förvaltningar har dålig koll på var de finns. Nu väcker oredan intern strid.

– Kan vårdavdelningarna inventera mediciner måste de väl kunna räkna sina konstverk, säger Gizela Sladic (S), vice ordförande i kulturnämnden.

Konsttjuvar slog nyligen till mot Dalens sjukhus i södra Stockholm. Skulpturen ”Perrongen” är försvunnen och i sjukhusets entré står nu bara en tom sockel.

– Jag tror inte att stölder är så vanliga, men ärligt talat vet jag inte, säger Arne Börjesson, konsthandläggare på kulturförvaltningen.

Bristen på kontroll över de egna konstverken har varit ett återkommande problem i Stockholms läns landsting. Redan 2002 beslöt landstingsfullmäktige att alla förvaltningar och bolag själva ska sköta sina inventeringar. Revisorerna har krävt krafttag, men arbetet går trögt.

– Vi har konstansvariga personer ute i verksamheterna, men det har inte slagit väl ut, konstaterar Arne Börjesson.

De konstansvariga ska rapportera till kulturförvaltningen en gång om året, men färre än hälften av rapporterna kommer in.

Kulturnämnden har det övergripande ansvaret för de cirka 72  000 konstverk som Stockholms läns landsting har utplacerade i sina lokaler. Ytterligare några tusen står i olika förråd i väntan på att renoveras, kasseras eller placeras ut på nytt.

I sin årsrapport för kulturnämnden 2007 skrev revisorerna att ”nämnden måste överväga kraftfulla åtgärder”. Efter det har kulturförvaltningen i olika omgångar hyrt in extrapersonal och byggt vidare på den databas man har sedan tio år tillbaka. Alla konstverk finns nu registrerade i databasen, men för att den ska fungera som det är tänkt måste innehållet hela tiden uppdateras.

– Att inventera konst är färskvara i allra högsta grad. Om inte förvaltningarna börjar inventera årligen halkar vi snart efter igen, säger Göran Rosander, enhetschef på kulturförvaltningen.

Ett bekymmer är att anställda som byter rum eller arbetsplats olovandes tar med sig den tavla de har på väggen. Ett annat är privata vårdgivare som tar över verksamhet. De får då hyra konsten av landstinget men meddelar inte alltid hur de använder den.

Värdet av landstingets konstskatt är svårt att fastställa. Inköpspriset finns ofta angivet i databasen, men då konsten både kan stiga och sjunka i värde säger inte uppgiften så mycket. Någon värdering i samband med inventerandet görs inte.

– Ett korrekt marknadsvärde kan vi bara få av en professionell värderingsman, och det är en stor och kostsam apparat, säger Göran Rosander.

Från och med i år har kulturförvaltningen ett uppdrag att sälja konst som inte används, men hittills har bara ett fåtal verk gått till försäljning. Maria Bergström (FP), ordförande i sjukvårdsstyrelsen norr, ser inget självändamål i att sälja konst.

– Ägandet måste fylla en funktion och det tycker jag att det gör. Konst spelar en viktig roll, framför allt för patienterna, och det är naturligtvis viktigt att inventeringen fungerar, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.