Den borgerliga alliansen i Stadshuset har genomfört – eller börjat genomföra – sina löften från valrörelsen 2006. Det handlar bland annat om hur skolan ska hantera mobbare och vilka resurser skolan ska ha (se faktarutan).
Men ett område där det inte hänt mycket är ojämlikheten mellan skolorna. Den består: hur bra en elev lyckas beror fortfarande i hög grad på vilken skola han eller hon går i.
– För svenskar som lyckas få in barnen i högpresterande skolor är det inga problem. Men barn från utsatta familjer, som inte lyckas utnyttja systemet, hamnar i en lågpresterande skola, säger professor Bo Malmberg på Institutet för framtidsstudier.
Våren 2009 var samtliga elever som gick ut nian i Enskilda gymnasiet, Franska skolan, Adolf Fredrik och Carlssons behöriga att fortsätta på gymnasiet. Deras genomsnittliga meritvärde låg mellan 274 och 297, maxpoäng är 320.
I Hjulstaskolan, Smedshagsskolan i Hässelby och Bredbyskolan i Rinkeby fick bara drygt hälften gymnasiebehörighet och meritvärdet var mellan 159 och 184.
I två ännu opublicerade studier visar bland andra Bo Malmberg att segregationen och de ökande möjligheterna att välja skola leder till ett mer ojämlikt skolsystem, och till sämre resultat.
– Skillnaderna mellan skolor i Sverige är internationellt sett rätt liten, det är kursändringen som är det stora problemet, säger Bo Malmberg.
På 1960-talet skilde sig inte resultaten för de elever som växte upp i fattigare områden från övrigas, när man tog hänsyn till familjebakgrund och individuella faktorer. Så är det inte i dag.
– En ökande närvaro av synliga minoriteter är en viktig faktor bakom resultatskillnaderna, säger Bo Malmberg.
Även Skolverket konstaterade i en rapport i höstas att det fria skolvalet och en ökande boendesegregation har lett till större skillnader mellan skolorna och att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse.
Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) är väl medveten om att de som blir kvar i skolor i segregerade områden presterar sämre. Men att backa om det fria skolvalet är otänkbart, menar hon.
– Den tid är förbi då man trodde att det gick att tvångsplacera människor. Valfriheten är viktig för enskilda individer, om vi tar bort den så flyttar de härifrån.
Dessutom, påpekar Lotta Edholm, ökade kunskapsresultaten i Stockholm mellan 2006 och 2009 på alla områden utom matematik. Och Stockholm har en större socioekonomisk fördelning av resurserna än till exempel Malmö och Göteborg, där resultaten går ner.
– Några av de skolor som har ökat sina resultat allra mest, som Lillholmsskolan i Skärholmen, har många elever med invandrarbakgrund, säger Lotta Edholm.
Bo Malmberg tror att en anledning till att Stockholm har förbättrat sina resultat finns i det relativt låga flyktingmottagandet.
Mellan 2005 och 2008 ökade flyktingmottagningen i Malmö och Göteborg med 168 procent, i Stockholm var ökningen 34 procent.