- Det finns goda förutsättningar att nå målet, säger Charlotta Hedvik, avdelningsingenjör på Miljöförvaltningen, till DN.se.
Mellan 1990-2000 minskade de genomsnittliga utsläppen från 5,4 till 4,5 ton per person och år. Under den följande femårsperioden minskade utsläppen med ytterligare ett halvt ton per stockholmare. Till 2015 ska siffran vara nere på 3 ton per person och år.
- Minskningen beror framför allt på att vi har fått ned koldioxidutsläppen från våra fjärrvärmeverk och att många har bytt ut sina oljepannor mot fjärrvärme och värmepumpar, säger Charlotta Hedvik.
De stora utmaningarna framöver blir att minska utsläppen inom tranportsektorn samt att få ned energiförbrukningen. Till och med 2015 väntas Stockholms befolkning öka med cirka 30.000 invånare. Det betyder att behovet av energi kommer att växa samtidigt som antalet bilar ökar.
- När det gäller uppvärmningen hoppas vi att ännu fler byter ut sina oljepannor. Sen kan man effektivisera väldigt mycket i fastigheterna, till exempel genom att justera ventilationssystemen. Här finns en ganska stor potential, säger Charlotta Hedvik.
Transportsektorn är en svårare nöt att knäcka. Utsläppen från trafiken har legat på en konstant nivå de senaste åren och utgör en växande andel av de totala utsläppen. Prognosen är att värmeutsläppen fortsätter att minska medan trafikutsläppen väntas ligga kvar på samma nivå. År 2015 beräknas trafiken släppa ut lika mycket växthusgaser som hela värmesektorn i Stockholm.
- Här hoppas vi mycket på teknikutvecklingen, med alternativa bränslen och elbilar. Det är lättare att förändra tekniken än människors beteende, säger Charlotta Hedvik.
Norra Djurgårdsstaden är ett av de större nu pågående projekten med klimatfokus i Stockholm. Stadsdelen, med 10.000 bostäder och 30.000 nya arbetsplatser, ska bli den första i världen som byggs med ett smart elnät. Projektet har inletts med en sanering av området, inflyttning beräknas kunna inledas under 2014. Området ska stå klart omkring år 2020.
– Det här ska bli ytterligare ett spjutspetsområde för svensk energiteknik. Man räknar på att utsläppet av växthusgaser inte ska vara högre än 1,5 ton per invånare och år i området, säger Jonas Tolf, enhetschef vid Stockholms miljöförvaltning.
Med ny teknik ska de som bor och arbetar i Norra Djurgårdsstaden kunna styra elkonsumtionen genom att spara och genom att undvika elanvändning när konsumtionen är som störst. Man satsar även stort på kollektivtrafiken och planeringen av cykelvägar.
– I kombination med väldigt energisnåla hus ska de boende i området inte behöva använda bil. Allt för att utsläppet av växthusgaser ska kunna begränsas så mycket som möjligt, fortsätter Jonas Tolf.
Djurgårdsstaden ska bana väg för liknande byggnadsprojekt, som planeras bland annat i västra Liljeholmen mellan Liljeholmsbron och Gröndal. Men det ligger längre fram i tiden.
- Det pågår samtal men mycket handlar om hur man kan lösa situationen med Cementafabriken som ligger där. Projektet vilar till dess man utrett huruvida fabriken kan flyttas eller inte, det är inte lätt att hitta svaret på det i ett redan trångt Stockholm, säger Per Enarsson, chef för enheten Stadsmiljö på miljöförvaltningen.
Enligt Nils Brandt, universitetslektor i industriell ekologi på KTH, har Stockholm stor potential att ta spets och gå före i klimatfrågan. I huvudstaden finns möjligheten till storskaliga tekniklösningar och bättre förutsättningar att utveckla kollektivtrafiken.
Han tycker att Stockholms klimatmål för 2015 är rimligt och tror att det går att nå. Men för att minska utsläppen ytterligare kommer det att krävas en rad tuffa beslut.
- Hittills har vi fokuserat på de enkla delarna som handlar om teknikutveckling. Men om utsläppen ska ner mot noll måste vi börja jobba med beteendeförändringar och det är mycket svårare, säger han.
Liksom Charlotta Hedvik tror Nils Brandt att transporterna kommer att spela en avgörande roll i framtiden. Inte minst när det gäller utbyggnaden av kollektivtrafiken och framtagandet av ny fossilbränslefri el. Men på längre sikt ser han ännu större utmaningar.
- Jag tror att konsumtionen på sikt kan bli det största problemet. Den utgör en stor andel av de totala utsläppen och är svår att lösa. Här kommer det att krävas stora förändringar, säger han.
Nu vilar ett stort ansvar på såväl stockholmarna som stadens politiker, menar Nils Brandt. Invånarna själva måste fundera på hur de gör sina inköp och för politikerna gäller det att införa styrmedel som underlättar klimatomställningen.
- Biltullarna är ett exempel på politiskt styrmedel. Man kan även fundera på vilka regler som ska gälla för parkering och stöd till bilpolsutveckling. Detsamma gäller flygresorna, som är ett stort och svårt problem att lösa, säger han.