Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Stödprojekt ska göra fler behöriga till gymnasiet

Skolresultaten i Stockholms utsatta förorter blir allt sämre. Samtidigt visar ett stödprojekt för de elever som har det svårast knappt mätbara resultat.

– Det är inte den lättaste gruppen att arbeta med, men det är inte ett skäl att luta sig tillbaka. Vi måste jobba vidare, säger socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

I kommunala skolor med högt socioekonomiskt index – i klartext skolor i utsatta områden – har andelen pojkar som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram sjunkit från 70,4 procent 2011 till 60,0 procent 2015.

– Det är mest alarmerande, att i den fjärdedel av skolorna som har tuffast utmaningar fortsätter resultaten att gå ner – särskilt bland pojkarna. Men vi vet inte hur det hade sett ut om projektet inte funnits, säger skolborgarråd Olle Burell (S).

Pilotprojektet ”Samverkan skola och socialtjänst” startade 2013. 16 fokusskolor i åtta stadsdelar deltar och cirka 150 barn har varit inskrivna i projektet. Runt skolan finns ett team på två till fem personer, framför allt skolkuratorer och socionomer.

– Projektet vänder sig till elever som inte ens befinner sig i skolan och är väldigt långt från kunskapsmålen. Få saker rustar barn för framtiden som ett stöd för att klara skolgången, det är så otroligt angeläget, säger Åsa Lindhagen.

Teamet peppar och stöder eleverna, vid korta möten, via sms, telefon och mejl. För en del elever flera gånger om dagen och för andra kanske en gång om dagen eller ett par gånger i veckan. Teamet har också kontakt med föräldrar och skickar hem frånvarorapport och läxplanering varje vecka samt information om positivt som händer.

– De som tar sig an det här på rätt sätt får resultat. Bredängsskolan har nolltolerans mot frånvaro och rapporterar den noga. De har en socialsekreterare i elevhälsoteamet och den rektorn får ordning på skolan, säger Olle Burell.

Brister i frånvarorapporteringen gör det svårt att utvärdera effekten av projektet. Men en delrapport visar att frånvaron inte har minskat. Uppföljning av betygen visar i huvudsak negativa utfall med några positiva förändringar. På individnivå har 56 procent av eleverna ökat andelen godkända betyg, men förbättringen försvinner på gruppnivå.

De som från början hade de svagaste betygen har utvecklats positivt och eleverna själva uppfattar det som att de har förbättrat sina skolresultat.

– Många barn som har varit med i projektet vittnar om hur väldigt viktigt det är för dem, även rektorer lyfter fram vikten av arbetet, säger Olle Burell.

Trots bristen på statistiska resultat av projektet anser han att det är värt de 13 miljoner staden satsar nästa år.

– Vi ska skruva på vissa delar innan vi fortsätter, för att se om det finns något annat sätt att påverka resultaten, säger Olle Burell.

Projektet ska möjligen också utökas till fler årskurser och skolor.

– Det avdramatiserar kontakten med socialtjänsten när den är i skolan. Vi har fokus på föräldrakontakt och det ger möjlighet att komma in i familjerna, säger Åsa Lindhagen.

16 utvalda skolor

Utvalda grundskolor där många inte når gymnasiebehörighet.

Enskede-Årsta-Vantör: Bäckahagens skola.

Farsta: Farsta grundskola, Gubbängsskolan, Hökarängsskolan.

Hässelby-Vällingby: Grimstaskolan, Hässelbygårdsskolan.

Rinkeby-Kista: Akalla grundskola, Husbygårdsskolan, Kista grundskola, Rinkebyskolan.

Skarpnäck: Bagarmossens skola, Skarpatorpsskolan.

Skärholmen: Bredängsskolan, Sätraskolan.

Spånga-Tensta: Hjulstaskolan.

Älvsjö: Sjöängsskolan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.