Även om tidpunkten för barnafödandet varierat har svenska kvinnor under hela 1900-talet i snitt fått två barn vardera. Ska dagens generation nå upp dit krävs att kvinnorna födda på 1970-talet i genomsnitt föder var sitt barn till efter att de fyllt 30 år. En sådan fertilitet har ingen annan generation haft.
SCB:s beräkningar visar att en av sex kvinnor kommer att vara barnlös 2010. Några frivilligt, många ofrivilligt. Andra kommer inte att hinna få så många barn som de önskar.
Chansen att bli gravid minskar efter 35 års ålder, även om det finns stora individuella skillnader.
Gabriel Fried, professor i gynekologi och obstetrik, arbetar med behandling av barnlöshet.
- Jag vill inte moralisera, men jag vill att människor ska vara informerade om vad det innebär att vänta. Vi som läkare kan aldrig bota svunnen tid.
- Jag möter par i 35-årsåldern som planerat in allt i livet och kommit fram till att det är dags för barn. Och så går de till doktorn som säger att det kanske inte går, du måste ha äggdonation, och det kanske inte heller fungerar. De blir förstås förtvivlade.
Många har en orealistisk uppfattning om hur stora chanserna är att lyckas med en provrörsbefruktning. För ett par där kvinnan är 38 år är chansen att få barn cirka 25 procent, är kvinnan 40 år har möjligheterna halverats till 12 procent och vid 42 ligger de runt 5 procent.
Men även här finns individuella skillnader. En kvinna vars kronologiska ålder är 42, kan ha äggreserver som motsvarar en 38-årings. Och vice versa.
- Jag vill inte att par ska komma hit och säga: vi visste inte att chanserna var så låga.
En nygjord studie vid Uppsala universitet visar just att de flesta män och kvinnor på doktorandutbildningen i Uppsala, 40 år och yngre, vill ha två eller tre barn men att de tänkte starta först kring 30 års ålder. Många överskattade både kvinnors förmåga att bli gravida och chanserna vid en provrörsbefruktning. En av tre män trodde att kvinnors fruktsamhet minskar först vid 45 års ålder.
- De baserar sin familjeplanering på felaktig kunskap, konstaterar Tanja Tydén, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
På Studenthälsan i Uppsala, dit de flesta studenter vänder sig, har därför barnmorskor och gynekologer enats om att informera kvinnor och män om hur fruktsamheten minskar i takt med stigande ålder.
Barnlösheten riskerar att bli en livstragedi med konsekvenser för både individen och samhället, skriver barnmorskan Ulla Waldenström i sin nyutkomna bok "Föda barn". Vi vet för lite om hur arbetet, familjepolitiken och barnomsorgen ska organiseras för att män och kvinnor ska våga skaffa barn i tid.
Att kvinnor väntar är en rationell reaktion, anser Karin Hallgren, kommunikationschef på TCO, som jobbat med frågor om livspusslet.
- Vi är inne i ett paradigmskifte där kvinnor inte accepterar att ha huvudansvar för det obetalda hushållsarbetet, utan går in för att etablera sig ordentligt på arbetsmarknaden. Kvinnor vet att barnafödande betraktas som en risk i arbetslivet.
När den traditionella fördelningen rubbas uppstår en kris, innan arbetsliv och det övriga samhället hunnit i kapp och anpassat sig.
- På arbetsplatserna är normen om den gode lönearbetaren fortfarande en person som inte behöver ta ansvar för andra människor, barn eller gamla.
Karin Hallgren tror bland annat på åtgärder som högre föräldrapenning för föräldrar som delar lika, hushållsnära tjänster och ett större ekonomiskt stöd till studerande småbarnsföräldrar.