Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Stor uppslutning för samtyckeslag

Foto: Maja Suslin/TT

Tusentals människor har samlats för att manifestera mot sexuellt våld och för en samtyckeslag på ett välfyllt Medborgarplatsen i Stockholm.

– Jag har vuxit upp i ett samhälle som har varit på gott och ont. Jag har barnbarn, både en pojke och flickor som ska växa upp och jag önskar att vi ska lämna någonting som är bra för dem. Och att de ska veta var gränserna går. Det är det vi måste visa våra barn och ungdomar, säger, säger 77-åriga Laila Högdahl, en av de många som tagit sig till lördagens manifestationen ”Mot sexuellt våld för samtycke”.

Från plakaten i publiken kan man läsa ”Kamp mot könsnormer och patriarkatet”, ”Stoppa våldtäkt”, Nej = nej”, ”Avsätt sexistiska domare” och ”Vi vill ha en rättvis lagstiftning”.

– Det är en viktig fråga och det är så väldigt upprörande att det blir så få fällande våldtäktsdomar. Det är inte minst viktigt för våra barns skull, säger tonårsföräldern Marie Fors.

Kan politikerna påverkas av detta?

– Ja, det tror jag. När såhär mycket folk samlas och frågan får så mycket uppmärksamhet i medierna tror jag att det kan få dem att lyfta frågan på dagordningen.

Bakom aktionen står ett femtontal olika organisationer, som till exempel Föreningen Storasyster, Kvinnors nätverk, Män för jämställdhet och kampanjen Fatta.nu. Bland annat talar EU-minister Birgitta Ohlsson (FP), Gudrun Schyman (FI), skådespelaren Björn Kjellman och Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt.

Vad har vi för andra metoder än lagen för att tala om vad som är rätt och vad som är fel? Lagarna kan påverka våra beteenden och attityder, säger juridikprofessor emerita Madeleine Leijonhufvud som i sitt tal jämförde den här frågan med diskussionen som föregick förbuden mot barnaga och sexköp.

– Det var samma argument om svåra beviskrav före de lagarna, men i dag ser vi dem som självklara. Jag är säker på att vi kommer att få en samtyckeslag och att vi i framtiden kommer att tycka att det är lika självklart som det är självklart att det är fel att slå barn. De flesta partier har varit positiva till en samtyckeslag och i år är det valår. Moderaterna eller Socialdemokraterna – vilka ska ta jumboplatsen.

Bakgrunden till det stora engagemanget är ett flertal friande våldtäktsdomar som avkunnats under det senaste året. Så sent som i tisdags samlades de olika aktörerna för att planera den gemensamma manifestationen.

– Det känns fantastiskt. All uppmärksamhet kring den här frågan har betydelse. Vi manifesterar mot sexuellt våld och för samtycke, säger Ida Östensson, en av arrangörerna som företräder kampanjen Fatta.nu och jämställdhetsstiftelsen Crossing Boarders.

– Det här är inte bara en fråga om att vi kräver en samtyckeslag, utan även en fråga om hur samtycke fungerar i praktiken. Alla måste lära sig förstå vad det är, och vi måste höja kompetensen bland de yrkesgrupper som arbetar med de utsatta.

Ida Östensson är övertygad om att den uppmärksamhet som nu riktas mot frågan har normerande effekt i sig, vilket i sig förhoppningsvis leder till minskat sexuellt våld.

– Det behövs förändringar i hela samhället – från förskolan till juristutbildningarna. Vi måste alla prata och lyfta frågan. Men självklart kräver vi politisk aktion, en lagändring måste ske så snart som möjligt, fortsätter hon.

Argument för och emot i samtyckesdebatten

För
I dag går gärningsmän fria eftersom det är så svårt att bevisa att de sexuella handlingarna skedde under tvång.

Den engelskspråkiga världen, liksom Belgien, Baltikum, Cypern och Bulgarien har redan en samtyckesreglering.

En lag får normerande verkan och blir ett stöd för den som vill avvisa ovälkomna sexuella handlingar.

Emot
Svårigheter att definiera vad ett samtycke är och att skilja de giltiga från de ogiltiga.

Innebär omvänd bevisföring, att den misstänkte måste bevisa sin oskuld, vilket strider mot Europakonventionen.

Det blir ett ökat fokus på målsäganden, den som utsatts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.