Gustav Andersson, landstingspolitiker och själv homosexuell, tycker att Socialstyrelsens regler är föråldrade.
- Vi har blodbrist och då måste reglerna utformas så att alla som kan ge blod också får ge blod. Hiv och anndra blodsjukdomar är spridda i hela samhället, inte bara bland homosexuella, säger Gustav Andersson, biträdande sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län och ordförande för centerparitets nätverk för homo-, bi- och transsexuella.
Gustav Andersson menar att samhället går miste om en stor grupp potentiella blodgivare.
- Bland unga killar i storstad finns det många som upplever sig själva som hetero, men som någon gång har haft sex med en man. Folk experimenterar. Den gruppen är inte försumbart liten längre - troligtvis rör det sig om tio procent av befolkningen. En karenstid på sex månader borde gälla, säger han.
I höstas utredde Socialstyrelsen reglerna för blodgivning. Förslaget var att häva livstidsavstängningen och i stället införa sex månaders karenstid för den man som haft sexuellt umgänge med en annan man.
Men förslaget fick nobben, bland annat av Sveriges kommuner och landsting (SKL).
- Patientsäkerheten måste utredas bättre. Dessutom måste läkemedelsindustrin som köper blodplasma kunna känna sig trygg och nöjd med säkerheten, säger Ellen Hyttsten, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL.
Gustav Andersson misstänker att SKL är rädd för att förlora en viktig inkomstkälla om reglerna ändras. Enligt SKL:s beräkningar tjänar landstingen 70 miljoner kronor per år på försäljningen av blodplasma.
- Visst är försäljningen av plasma en viktig inkomst, men i slutändan handlar det också om patientsäkerhet, säger Ellen Hyttsten.
Socialstyrelsen backade för kritiken och i de nya reglerna, som infördes vid årsskiftet, gäller fortfarande livstidsavstängningen.
Just nu utreder Homo, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, om Socialstyrelsens föreskrifter är diskriminerande.
Enligt Anders Tegnell, enhetschef på Socialstyrelsens smittskyddsenhet, ska reglerna ses över - igen. Ett nytt förslag presenteras vid årsskiftet.
- De rådande reglerna tillkom under tidspress och är inte utredda på djupet utifrån dagens kunskaper om hiv. Innan det är gjort måste försiktighetsprincipen råda. Det är en rättighet att få säkert blod, men det är ingen rättighet att få ge blod, säger Anders Tegnell.
Men frågan är hur hög patientsäkerheten är idag. Systemet baseras på att alla manliga blodgivare talar sanning när de intygar att de inte har haft sex med någon av samma kön.
- Visst kan det finnas personer som inte är ärliga. Men i dag finns inga 100-procentigt säkra blodtester. Det gäller att ha flera skyddsnät - dels testar vi blodet, dels frågar vi om sexuell bakgrund. Vi får se hur situationen i gruppen män som har sex med män utvecklas. Om det visar sig att risken för hiv inte längre är högre än genomsnittet kan reglerna ändras, säger Anders Tegnell.