261 kvinnor som dansat på strippklubbar i Stockholm har skönstaxerats för sammanlagt 3,6 miljoner kronor. "Hetsjakt på redan utsatta tjejer", tycker Nina, som själv jobbat i sexbranschen.
För drygt ett år sedan ställdes en 40-årig före detta polis vid länskriminalen och nio andra män inför rätta, misstänka för grov ekonomisk brottslighet i samband med att polisen slagit till mot bland annat strippklubben Privé. Enligt åtalet hade männen plockat ut minst 40 svarta miljoner.
Efter polisens tillslag fick Skatteverket tillgång till listor på personer som under olika perioder jobbat på klubbarna. Eftersom deras arbetsgivare satt häktade misstänkta för grov ekonomisk brottslighet under stora delar av 2007 så hade de inte haft möjlighet att lämna in några kontrolluppgifter - något som Skatteverket vill göra de dansande stripporna uppmärksamma på.
329 kvinnor i åldrarna 18–40 kontaktades och uppmanades att uppge vad de tjänat. Många hörde av sig – de flesta helt förtvivlade. Nästan 100 lämnade frivilligt uppgifterna och slapp skattetillägget på 40 procent. De flesta, 261 personer, skönstaxerades i olika grad, sammanlagt för nästan 3,6 miljoner kronor. Tio hade undanhållit minst 40.000 kronor i skatt, varför de kommer att polisanmälas. Majoriteten av dem var unga, runt 18 år, flera av dem bodde fortfarande hemma hos sina föräldrar.
– Det har varit ett tungt jobb för våra handläggare. Många tjejer har varit väldigt ledsna och desperata. Sanningen att säga har vi varit modesta när vi försökt uppskatta vad de faktiskt tjänat, säger Eva Bergholm Guhnby på Skatteverket.
Enligt polisen har de anställda tjänat mellan 30.000 och 50.000 i månaden. Hälften av pengarna betalades ut svart. I förhör med polisen berättar kvinnorna hur de en gång i veckan fick ett kuvert med pengar.
Hittills har 15 av de skönstaxerade kvinnorna överklagat besluten till länsrätten. Inget av ärendena är ännu avgjort, varför Skatteverket nu valt att hålla låg profil. Myndigheten vet helt enkelt inte om deras skäl för upptaxeringen håller.
Nina (fingerat namn) som tidigare arbetat på en så kallad strippklubb och som numera driver ett nätverk kallat Pris, Prostituerades revansch i samhället, tycker att Skatteverkets agerande är ren hetsjakt på redan utsatta kvinnor.
– Tjejer som arbetar på strippklubbarna blir informerade av ägarna att lönen är ”dricksbaserad”, precis som dricks till vilken servitris som helst. Det skattar man inte för. I det här fallet kan man knappast klandra tjejerna. Det vore mycket intressantare att titta på ägarnas ansvar. Det är lagligt att driva strippklubbar. Men hur ser de här tjejernas arbetsmiljö ut? Vad har de för arbetstider? Antagligen är myndigheterna lika illa informerade om det som de är om inkomsterna, säger Nina som uppmana alla som mår dåligt eller farit illa av att jobba i strippbranschen att söka hjälp, antingen hos Prostitutionscentrum eller hos nätverket Pris.
Enligt Nina är det också en myt att de här kvinnorna tjänar massor av pengar:
– Skulle man tvingas skatta för allt man får vore det inte värt det. Det är inte tjejernas fel och jag lovar: det handlar inte om tjejer som mår särskilt bra, på något sätt är de redan utsatta, annars skulle de inte hamnat där.