Det kluvna Stockholm

Studenterna blir allt fattigare

Publicerat 2008-08-27 14:36

Veera Pakala och Helena Paaso.

Jenny Clevström

Sveriges studenter har halkat efter rejält i inkomstligan. Att vara student betyder idag att man har mindre kvar i plånboken än för 20 år sedan, tvärtemot utvecklingen för de som valt att arbeta. Många studenter skulle inte klara sig utan inkomster från extrajobb.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Det kluvna Stockholm

Nu drar kurserna igång vid landets universitet. Men att klara studierna är inte det enda en nybliven student behöver fixa. Att snabbt lära sig att vända på slantarna är en nödvändig konst. För ekonomin som student är knapp.

Som DN skrivit tidigare ökar inkomstklyftorna i landet, och studenterna hör till förlorarna.

- De har blivit fattigare jämfört med för 20 år sedan. Efter nödvändiga utgifter så har de 300 kronor mindre kvar räknat i fast penningvärde, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för privatekonomi, som är kopplat till Swedbank.

Den som valt att arbeta har istället sett en helt annan utveckling. Enligt Swedbanks beräkningar har ett ungt enpersonshushåll med arbete utan högre utbildning under samma period istället fått en real förbättring med 4100 kronor per månad.

Hur får då studenterna pengarna att räcka till? Samtal med studenter ute vid Stockholms universitet tecknar en tydlig bild.

- Jag jobbar extra. Det skulle inte gå utan det, säger Johanna Sennerby, 26, som fikar på en medhavd banan ute vid Stockholms universitet.

Sen hon startade sina lärarstudier för dryga två år sedan har Johanna Sennerby drygat ut studielånet och bidraget med extrainkomster från sidojobb. Just nu jobbar hon två-tre dagar per vecka som gruppinstruktör på ett gym. Tidigare har hon jobbat på fik.

Anders Ekström, 23, som läser statskunskap, har lagt upp en strategi där han jobbar en termin för att sen plugga en termin, och klarar på så vis av sin ekonomi utan att ens ta lån. Varannan helg under studierna viker han också åt jobb som vårdbiträde på ett äldreboende.

Varken Anders Ekström eller Johanna Sennerby säger att de knappa förhållandena under studietiden avskräckt dem från att studera. Men Erika Pahne, menar att för många är det fallet.

- Gapet mellan arbete och studier har ekonomiskt blivit allt större och kan bidra till att många tvekar att studera vidare, säger Erika Pahne.

- Det innebär att de får arbeta extra vilket kan få konsekvenser på studiekvaliteten eller att det tar längre tid innan man blir klar, säger Erika Pahne.

Enligt Swedbank är det framförallt högre bostadskostnad som förklarar varför studenterna idag har mindre kvar i plånboken än för 20 år sedan. Hyran äter idag upp runt en tredjedel av studentens disponibla inkomst i fast penningvärde, jämfört med runt en femtedel 1989.

Så även om man lagar matlådor och köper begagnad kurslitteratur så är det svårt att komma undan det hål i plånboken som hyran gröper.

Många löser situationen med att bli samboende. För juridikstuderande Joel Grede, 25, som flyttat ihop med sin tjej, har ekonomin på så sätt förbättrats avsevärt.

-Jag klarar mig hyfsat nu. Tidigare var det inte på samma sätt, säger Joel Grede.

Men inte alla är förunnade en bra boendelösning.

-Boendet är jobbigt, säger Veera Pakala, 21, från Finland, som trots extrainkomster från sidoknäcket på Vikingterminalen inte har råd med egen bostad.

-Jag är inneboende. Jag har inte råd att bo själv. Jag måste gå till biblioteket för att plugga, säger hon.

Jenny Clevström

Läs mer: De rika blir rikare och drar ifrån de fattiga