STHLM

Stureplan – från champagneyra till folklig shopping

Kungabarnen har stadgat sig, stekaren är utrotad och ingen skulle komma på tanken att spruta champagne på krogen.

Stureplan som Stockholms nöjescentrum är ett minne blott. Stockholmsmagasinets Hanna Mellin spanar efter den glamour som flytt inför Stureplans totala makeover.

Stureplan 2007: Jag ska skriva om ”världens dyraste saker” i en spalt som heter ”Exquisite” på sajten stureplan.se, men tydligen lever inte min frisyr upp till namnet så jag skickas till frisören och stajlas om. De säger åt mig att inte le framför kameran, på stureplan.se har man attityd. Sajtens redaktion sitter i Sturegallerian och när det kommer ett nytt nummer av magasinet – som också heter Stureplan – har man stor fest på Sturecompagniet. Champagnen flödar.

Stureplan 2016: Det är utförsäljning av tunikor i en av butikerna i Sturegallerian där jag sällan ser någon gå in. Jag köper två stycken och får en tredje för halva priset. Sen firar jag med en dammsugare på ett kondis där det förr låg en underklädesboutique. Där tidningen Stureplan hade sina fester serveras numera ekologisk lunch.

Klädaffärerna i Sturegallerian lockar inte lika mycket som restaurangerna och kaféerna. Kontoren i huset är tydligen lite slitna och oglamourösa, helt vanliga butikskedjor bidrar till att stället känns mer folkligt än fabulöst.

Foto: Hasse Holmberg/TTFoto: Hasse Holmberg/TT

Nu är dessutom klockan slagen för det fysiska Stureplan. Det har blivit dags för en makeover: Sturegallerian ska byggas om utökas med en våning och kvarteret Sture ska fräschas upp. Det hela planeras vara klart 2024. Men först ska det stängas ner och flyttas ut. Är detta slutet eller en helt ny början för Stureplan?

Foto: Dennis ErikssonDet är svårt att välja en specifik händelse som verkligen cementerade Stureplans image som glamourens epicentrum i nöjes-Stockholm. Var det när Sturecompagniet öppnade i Sturebadets gamla entré 1989? Utökat serveringstillstånd till klockan fem på nya rockklubben Gino 1993? Madeleines kröning som partyprinsessa på nattklubben Köket, 2001? Första blöta natten på medlemsbaren Gubbrummet inne på Spy Bar 2007?

Klart är att de rådande trenderna på Stureplansklubbarna styrde hur de unga stockholmarna klädde sig, betedde sig och drack under stora delar av 00-talet. När de mest livliga klubbarna, till exempel Laroy och Sturecompagniet, drog ut på turné så spreds evangeliet av mäklarbrickor, mingelbilder och listor på vem som var snyggast till resten av riket. Förutom en välbesökt sajt och det glansiga månadsmagasinet uppkallat efter Stureplan, gjordes en extra tidning som spreds på vänorterna under den så kallade Stockholmsveckan i Visby och Tennisveckan i Båstad under Swedish Open.

Det var en liten exklusiv skara festprissar som utgjorde det bratbingo som dagen efter kvällen före dök upp på finest.se och stureplan.se. Ofta bestod det av gossar med dubbelnamn som började med ett Carl och hade smeknamn som tidigare endast förärats husdjur. Flickorna kallades något kakliknande. Ju fler kopplingar till kungabarn och hovet man kunde vaska fram desto större chans att komma in bakom sammetsrepens vip-rum och att hamna på bild. En hedonistisk blandning av karaktärer som inspirerades av stereotypa överklassmanér – men som snabbt vevdansade till sig sin egen, mycket folkligare version av vad dessa kunde innebära.

– Rent musikaliskt så tycker jag nog att Stureplans glansdagar var när klubben Fusion, som spelade klassisk house och soul, höll till på Sturecompagniet i slutet av 90-talet och när East hade svinfeta hiphopkvällar. Men det är klart att det var kul i slutet av 00-talet när Stureplan, efter några års bratdominans, i samband med Spy Bars omgörning officiellt förklarades hippt, säger journalisten, författaren Fredrik Strage som i dag dj:ar på bland annat Grand Escalier som ligger i Sturegallerian. Han har spelat skivor på ställen runt Stureplan i snart 20 år.

Han beskriver ”det gamla” Stureplan som en av de mest integrerade platserna i Stockholm:

– Bara du hade pengar, eller gigantiska silikontuttar, eller båda delarna, så fick du vara med i gemenskapen. It-miljardärer och oljeprinsar blandades med förortsungdomar och lantisar. Den stereotypa Stureplanskulturen hade faktiskt en positiv sida: den var väldigt inkluderande – till skillnad från det mer alternativa, och snobbiga, nattliv som finns exempelvis på Söder.

Foto: DNHan får medhåll från författaren och föreläsaren Viggo Cavling, upphovsmannen till DN På Stans reportage från Stureplansklubben Kharma 2002, som inkluderade både beskådande av Rolexklocka och rakad bratpung. Cavling hamnade titt som tätt på listor över ”Stureplans mäktigaste”, en riktig merit då det begav sig i slutet av 00-talet.

– Stureplan har alltid varit oerhört demokratiskt. Sveriges mest demokratiska plats faktiskt. I resten av samhället, exempelvis på Södermalm eller i Rinkeby behöver man socialt kapital. Men det ekonomiska kapital man behöver för att komma in på Stureplan kan alla skaffa sig. Det finns inga koder att dekonstruera. Man kan säga att Stureplan var nyrika människors paradis. Det är avkodningsbart om du jämför med att komma in i ett jaktsällskap i Skåne. Här får man komma in om man kan betala. Det är begripligt för alla, utom för kommunister bosatta på Södermalm, säger han.

 

I efterhand kan vi se indragningen av helrören som en nyckelhändelse i Stureplans utveckling. En vändpunkt i historien att jämföra med Berlinmurens fall och mordet på Olof Palme.

 

En viktig vändpunkt för Stureplanskulturen var när krogarna slutade sälja helrör 2005, menar Viggo Cavling:

– När man slutade sälja helrör blev folk inte så fulla och slutade visa pungen och liknande. Såhär i efterhand kan vi se indragningen av helrören som en nyckelhändelse i Stureplans utveckling. En vändpunkt i historien att jämföra med Berlinmurens fall och mordet på Olof Palme.

Stor, större, Summerburst. När fler festsugna drogs till Stureplansklubbarna och publiken tröttnade på att trängas till den milda grad att det bara gick att sittdansa öppnades större ställen med mer plats för fler vevande armar. Till slut blev festmönstret så Ibiza-fierat att det var lika bra att sammanstråla på Stadion och fistpumpa tillsammans i tiotusental på festivalen Summerburst.

Många av de ställen som etablerade Stureplan som överlägsen partyknutpunkt ligger kvar och har inte ändrat koncept särskilt mycket från då de uppfördes och enligt Fredrik Strage har söderställen som Under Bron och Slakthuset fått större betydelse.

– Stekarhouseperioden, som sammanföll med Aviciis och Summerbursts genombrott i början av tiotalet, verkar nu gå mot sitt slut, konstaterar Fredrik Strage.

Mingelsajterna blev överflödiga i takt med sociala medias intåg, man behöver inte fotografera dem som ändå helst fotograferar sig själva och lägger ut en bild var de än går. Och det var länge sedan någon kom undan med att spruta champagne på någon annan på krogen.

Stureplans målgrupp har, liksom kungabarnen, klippt av sig backslicken och vuxit upp. När de väl går ut vill de umgås med andra jättegamla trettioåringar. Medlemsklubben Bernie’s ligger en trappa upp från restaurang Nosh & Chow, på rimligt dra-vidare avstånd från själva Stureplan. Restaurangen är en partykrog för de som vill äta middag under festliga former med betoning på fest. Lill Lindqvist är nattklubbschef på Bernie’s och uppmuntrar äldre gäster.

–Vi har en ganska begränsad gästlista, det går helt enkelt inte in så mycket folk lokalen och visst handlar det också om vad det är för gäster. Med det sagt så är blandningen vi är ute efter verkligen en blandning, inte minst åldersmässigt. I Stockholm har det inte varit så vanligt att tjejer över trettio går ut i samma utsträckning som män över trettio men det håller på att ändras.

Charlotta Rosén på TAM Group är projektledare åt Adia, Abu Dhabi investment Authority, som i somras köpte merparten av Sture-kvarteret och ligger bakom renoveringen av Sturegallerian. Hon vill ge tillbaka Stureplan dess exklusivitet och placera platsen i ett internationellt sammanhang.

– Vår inställning är att Stureplan är ett starkt varumärke som är värt mer. Målet med omgörningen är att hela kvarteret ska återfå sin värdighet. Kostymen är lite sliten. Stockholm är större i dag och konkurrerar med storstäder som London om arbetskraft och turister. Vi vill att hela kvarteret Sture ska kännas än mer relevant och inkluderande, i synk med tiden helt enkelt. Det nya Sture ska vara ännu mer attraktivt och fungera som ett slags ankare för Stockholm. 

Foto: Illustration: Dennis ErikssonDe restauranger och butiker som måste flytta under renoveringen, vad händer med deras varumärken då de riskerar att inte längre förknippas med Stureplan?

– Vårt mål är att verksamheterna ska må bra under omgörningen, det ligger i allas intresse och några kommer säkert hitta nya koncept under den här tiden, i vissa fall med en ny image. Vi kommer ju inte föreslå att flytta ut dem till Solna, starka kulturbärare ska kunna fortsätta i området, säger Charlotta Rosén.

Frågan är vad det gör med Stureplans varumärke?

– Varumärket Stureplan är starkare än själva atmosfären på platsen, men det är en hypermodern stadskärna som alltid är öppen. Motsvarande stadskärnor i andra länder ser ofta annorlunda ut och är exempelvis uppbyggda runt ett torg eller en ”waterfront”. Bortsätt från några uteserveringar så finns det inte mycket driv för liv och rörelse på Stureplan utan det kommer i stället från den geografiska noden. Stureplan är en viktig plats som sätter rytmen i stan från morgonens första espressodrickare till lattemammorna och vidare till kvällens besökare, säger Per Olof Berg som är företagsekonom och senior professor i marknadsföring på Stockholms universitet.

Så vad göra på Stureplan om inte festa som det var 2005? Shoppa såklart. Att umgås i galleria är på modet i Stockholm. Inte ens i sin mest populära period ringlade köerna lika långa till Spy Bar som till invigningen av Mall of Scandinavia i Solna.

Charlotta Rosén förklarar.

– Det kommer naturligtvis flytta in nya hyresgäster då vi dubblar retailytan i Sturegallerian. Målgruppen för platsen Stureplan blir bredare med fler besökare som ska känna sig välkomna – och de kan naturligtvis lika gärna vara från Västerås som från USA.

De som letar efter en arvinge till Stureplan behöver inte vingla längre än till en riktig gammal klassiker i nattklubbssammanhang, Kungsträdgården. Det är där templet över vår samtid snart kanske invigs, i Applebutiken är vi alla kopplade till varandra. Bokstavligen. Och saknar man det gamla Stureplan tar man bara en tur med den nya Eurovisionattraktionen Tornet, och kan fortsätta se ner på folk. Eller upp – beroende på hur man ser det.

Illustrationer i text: Dennis Eriksson