Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Svaga resultat för hyllat projekt mot kriminalitet

Ali Abdukadir är projektets eldsjäl och varken kan eller vill dölja sin besvikelse över utredningen, som han tycker varit hafsig och oklar.
Ali Abdukadir är projektets eldsjäl och varken kan eller vill dölja sin besvikelse över utredningen, som han tycker varit hafsig och oklar. Foto: Lisa Mattisson

De sociala insatsgrupperna, för att få bort unga från kriminaliteten, har framhållits av politikerna som en framgångsrik insats mot socialt utanförskap. Men när Stockholms universitet utvärderar resultaten visar det sig att ungdomarna är lika brottsbenägna som tidigare.

– Det är klart man hade hoppats att se tydligare resultat, säger socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

När projektet med de sociala insatsgrupperna sjösattes i Stockholm 2013, under alliansens styre i staden, var förväntningarna skyhöga. Genom samordning mellan myndigheter och med hjälp av lotsar skulle varje kriminell ungdom få en skräddarsydd väg ut från den kriminella banan.

I Järva skapades insatsgrupper för unga vuxna mellan 20 och 29 år, som hade båda fötterna djupt i den kriminella myllan.

Sedan dess har rapporteringen varit nästan uteslutande positiv. Såväl medier som myndigheter har hyllat samarbetet som en mirakelkur mot gängkriminalitet. Just nu står kriminella i Järva på kö för att få vara med i programmet och miljonerna rullar in oförtrutet till projektet.

Senast i december 2016, efter att två personer skjutits ihjäl på en krog i Rinkeby, beslutade staden att skjuta till nio extra miljoner till den sociala insatsgruppen. De senaste två åren har Stockholm stad betalat ut 33 miljoner kronor till det omhuldade projektet.

Det här är väldigt kriminella personer, som har varit i kriminalitet under lång tid och det vänder man inte på bara några år.

Men ännu hade ingen kunnat svara på den mest grundläggande frågan: Begår de medverkande mindre brott efter att ha deltagit i programmet?

På uppdrag av staden har därför Stockholms universitet gjort den första grundliga utvärderingen av verksamheten. Med en del brasklappar, som att underlaget är litet, att det kan behövas mer tid för att se långsiktiga konsekvenser, kommer ändå utredningen fram till en nedslående slutsats: Det finns inga resultat som stödjer tesen att projektet har fått några påtagliga effekter på deltagarnas brottsaktivitet.

Är inte det ett misslyckande?

– Nej, det tycker jag inte. Det här är väldigt kriminella personer, som har varit i kriminalitet under lång tid och det vänder man inte på bara några år, utan det kommer att ta tid, säger socialborgarrådet Åsa Lindhagen.

Foto: Lisa Mattisson

Ni har öppet hyllat projektet som framgångsrikt och även skjutit till pengar i budgeten för att sprida det. Utifrån vad har ni bedömt insatsgrupperna som framgångsrika?

– Vi lyssnar dels på deltagarna själva som säger att de upplever att de har minskat sin kriminalitet och att de ser väldigt positivt på den här verksamheten. Vi har 90 personer som har skrivits av från de sociala insatsgrupperna och det gör man bara om man hållit sig borta från kriminalitet under ett års tid.

Utvärderingen ser också många positiva aspekter i projektet. Deltagarna är själva väldigt nöjda och känner sig stöttade. Man kan också se en ökad tilltro till myndigheter bland deltagarna, något som gör att man ändå förespråkar att projektet bör fortsätta eftersom det finns ”klara tecken på att projektet kan vara av långsiktig nytta för deltagarna”.

En livlina som Stockholms stad nu klamrar sig krampaktigt fast vid.

– Vi kommer att fortsätta att jobba med det här framöver. Verksamheten behövs, det är inte lätt att arbeta med svårt kriminellt belastade människor. Men att arbetet är svårt är inget skäl till att inte göra det. Varenda individ som lämnar kriminaliteten är en oerhörd vinst för samhället, säger Åsa Lindhagen.

Ali Abdukadir är projektets eldsjäl. Han finns med från dag ett och är anledningen till insatsgruppernas stora popularitet i Järva. Ali har en enorm lokal förankring och bär projektet på sina axlar. Därför varken kan eller vill han dölja sin besvikelse över utredningen, som han tycker varit hafsig och oklar.

När jag pratat med poliserna som arbetar med oss så ser vi ett helt annat resultat.

– Den är inte ens nära att spegla det som vi har levererat. De har tittat på 25 fall, vi har jobbat med 250. Endast åtta eller nio av dem har återfallit i kriminalitet, säger Ali Abdukadir, som ställer sig frågande till metodiken som använts.

I utvärderingen har man utgått från statistiken över brottsmisstanke, utan att vara specifik med vare sig vad de är misstänkta för eller om de blivit dömda för det.

Läs mer: Abdi: ”Förr åkte jag in och ut ur fängelse – nu har jag jobb och ska gifta mig”

– Det är lätt att bli misstänkt i Järva, men de har inte tittat på om de blir dömda och om det är samma typ av brottslighet som innan de deltagit i vår verksamhet. När jag pratat med poliserna som arbetar med oss så ser vi ett helt annat resultat, säger Ali Abdukadir, som hoppas att Stockholms stad ställer högre krav på universitetets utredningar.

2019 kommer de sociala insatsgrupperna att utvärderas nästa gång av Stockholms universitet. Fram till dess förblir stadens förtroende för projektet intakt, menar socialborgarrådet Åsa Lindhagen.

Foto i text: Lisa Mattisson

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.