En rad skadefall och misstag i barnsjukvården har satt Astrid Lindgrens barnsjukhus i fokus. De har i första hand handlat om misstag i hanteringen av läkemedel. Inte sällan talar de anställda om en hög arbetsbelastning, svår stress och omfattande personalomsättning i samma andetag som bristande patientsäkerhet.
När Socialstyrelsen i Stockholm granskade läkemedelshanteringen på tio barnkliniker beskrev sjuksköterskorna en situation där de inte kunde dela läkemedel ostört.
Nu visar nya personalenkäter att stress utgör ett stort problem på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Här håller personalen som helhet bara med till 48 procent i påståendet att de har ”inga besvär av stress”. De känner att de har ”tillräcklig tid att klara arbetsuppgifterna” till 58 procent. Och de håller med till 67 procent om att de kan koppla av på sin fritid.
På Sachsska barnsjukhuset är resultaten cirka tio procentenheter bättre på varje stressfråga. Enligt enkäten håller personalen med till 69 procent om påståendet att de har tillräcklig tid för sina arbetsuppgifter, till 78 procent att de kan koppla av på fritiden och till 59 procent att de inte upplever några besvär av stress.
Sjuksköterskan Nina Bergvall har bytt från en stor avdelning med mycket högspecialiserad vård på Astrid Lindgrens barnsjukhus, avdelning Q83, till en lugnare medicinsk avdelning på Sachsska barnsjukhuset. Stressen i kombination med det stora ansvaret var några skäl till bytet.
– Man var rädd för att begå fel på grund av stressen, det var en väldigt hög stressnivå där. Vi hade 350 olika diagnoser per år och det handlar om svårt sjuka spädbarn. När jag kom dit för sex år sedan fick man en väldigt bra introduktion, men så är det inte i dag. Väldigt många nya slutar efter en kort tid, säger Nina Bergvall.
Medan Astrid Lindgrens barnsjukhus har fått bättre resultat på andra områden som rör arbetssituation och trivsel under året, står man nästan och stampar när det handlar om stress.
Barbro Fridén är chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus, som finns i Solna, Huddinge och Danderyd. Här bedrivs specialiserad sjukvård och dessutom all den högspecialiserade sjukhusvården för barn i länet. Med högspecialiserad vård följer svårare sjuka, mer intensivvård och fler som inte klarar sig.
– Vår personal är faktiskt nöjdare än förra året. Men det finns mer att göra. Sen passar det här jobbet inte alla eftersom vi träffar de allra sjukaste barnen. Men tål man den emotionella pressen är det här stället att vara på, säger Barbro Fridén.
Även personalomsättningen är högre på Astrid Lindgrens barnsjukhus, med ett snitt på 8,7 procents omsättning om året och flera avdelningar där man hamnar på cirka 10 procent. Sachsska har mindre än 5 procents personalomsättning.
– Vi tittar på det, förstås, för vi vill behålla personal. Vi inför 16 veckors introduktion på högspecialiserade avdelningar så att nya sjuksköterskor blir tryggare i sin roll, säger Barbro Fridén.
Båda sjukhusen har svårt att behålla sjuksköterskor och i synnerhet de vidareutbildade, alltså de som har särskild barnkomptens eller annan specialisering.
– Förr hade vi 75 procent vidareutbildade barnsjuksköterskor, i dag har det sjunkit till 60 procent. De är attraktiva på arbetsmarknaden och många söker jobb med bättre grundlön och bekvämare arbetstider som skolsköterskor eller bvc-sköterskor, säger Per Sandstedt, chef för Sachsska barnsjukhuset.