”Vår son … dog i maj 2007 i ett nästan identiskt parallellfall. Han blev 2,5 år gammal. … Vi ringde också sjukvårdsupplysningen och fick samma råd”, skriver en pappa.
En mamma mejlar och säger att hon som småbarnsförälder ”ringt ett antal gånger till sjukvårdsupplysningen och verkligen känt mig motarbetad”. Hon refererar till ett tillfälle, då hennes son ännu inte fyllt ett år. Han hade hög feber, men hon fick rådet att ge febernedsättande och vätska. Det visade sig att pojken hade lunginflammation.
DN berättade på onsdagen om hur en mamma till en pojke med kräkningar, svåra magsmärtor och ett tillstånd som snabbt blev sämre fick rådet att stanna kvar hemma. Först vid tredje samtalet uppmanades hon att åka in akut, men då gick pojken inte att rädda. Händelsen är lex Maria-anmäld av sjukvårdsrådgivningen. Det är tredje lex Maria-fallet för Medhelp AB i Stockholm sedan 2004. Det ska sättas i relation till att företaget förra året besvarade drygt 400.000 samtal som gällde barn, konstaterar verksamhetschefen Charlotte Björkman.
Företaget vann upphandlingen om sjukvårdsrådgivningen första gången år 2000 och har vunnit ytterligare två avtal sedan dess. Det nuvarande löper till våren 2011.
– Enligt Socialstyrelsen i Örebro är det här det svåraste arbete man kan ha i vården, konstaterar Charlotte Björkman. Det beror ju på att vi inte ser patienten. Men vårt uppdrag är inte att ställa diagnoser, utan att hitta rätt vårdnivå. Ska patienten stanna kvar hemma, åka till akuten eller ska vi larma 112?
– Det är definitivt också svårare att få grepp om tillståndet på ett barn eftersom man oftast inte pratar med barnet själv. Men man får med många frågor försöka skaffa sig en bild av tillståndet.
Till sin hjälp har sjuksköterskorna ett beslutsstöd med ett frågebatteri. Ingen av de två sjuksköterskor som nu är anmälda tittade emellertid i beslutsstödet.
Kravet på de sjuksköterskor som arbetar hos Medhelp är minst fem års yrkesverksamhet, ett krav som nu ska ökas till åtta år. Sjuksköterskorna har också alltid specialistsjuksköterskor att rådfråga.
Antalet samtal när det gäller sjuka barn har ökat med 100.000 sedan 2005 och låg förra året på 416.000. De flesta gäller infektioner och mag-tarmproblem. Mest ringer det på kvällar, helger och måndagsmorgnar.
En av de sjuksköterskor som anmäldes förklarade sitt felaktiga råd med att hon kände stress och press att klara av samtalen på kort tid. Snittiden för Medhelps samtal är cirka 4.30 minuter, medan genomsnittstiden i landstingens egna sjukvårdsupplysningar i övriga landet ligger på 7–8 minuter.
Är det här ett stressigt arbete?
– Ja, det kan vara ett högt tryck. Men när man sitter där i sina samtal ska man ta den tiden som krävs.
Vissa föräldrar som hört av sig till DN verkar uppleva sjukvårdsrådgivningen som en sluss med uppdrag att hindra barnfamiljer att åka in till akutsjukhusen.
– När vi säger åt dem som ringer att avvakta hemma ett dygn, gör vi det absolut inte för att skydda sjukvården så att de inte ska få för många patienter. Utan för att vi anser att det är rätt råd att ge.
Hur har den nu anmälda händelsen påverkat er?
– Vår personal har fått prata i grupper om denna händelse med beteendevetare. Den berörde all personal här. Vi känner oerhört för föräldrarna.