Ingemar Boström ringer runt till byggföretagen i Upplands Väsby och försöker ordna praktik åt sina elever på byggprogrammet.
- Företagen drar öronen åt sig. De som måste permittera personal vill inte gärna ta in skolelever.
Företag som tidigare bett om två elever vill nu bara ta emot en.
- Vi kan ju inte tvinga dem att ta emot oss om de inte har arbete, konstaterar Ingemar Boström.
Troligen måste Vilunda gymnasium utöka det geografiska området där de söker platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU.
Fredrik Vahlund går tredje året på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Han stiger upp klockan fem varje morgon för att hinna till sin praktikplats på ett bygge i Rinkeby. PEAB renoverar flerfamiljshus och Fredrik hjälper till att återställa yttertaken sedan de fått nya ventilationskanaler.
- För mig är det snickeri som gäller och det är ute på byggena man lär sig mest - här får jag prova på de flesta arbetsmomenten.
Fredriks handledare Owe Sandström har jobbat i branschen i 35 år och ser praktiktiden som ett ypperligt tillfälle för företagen att rekrytera personal:
- När vi ser duktiga killar försöker vi ordna så de kan gå kvar hos oss under hela utbildningen.
Efter gymnasiet väntar ett par lärlingsår innan Fredrik Vahlund får yrkesintyg och full betalning.
Gun Edberg-Caldwell, rektor på Fredrika Bremergymnasiet, tycker att det har gått bra att få ut eleverna i höst, men är bekymrad inför vårterminen:
- Har företagen inte jobb får de varken tid eller råd att ta emot våra elever. Jag vet inte hur det går om krisen fördjupas, säger hon.
Om byggsektorn bantar påverkar det flera yrkesinriktade gymnasieprograms möjligheter till praktikplatser. Elektriker och vvs-firmor får mindre att göra, transporterna blir färre.
Lars Tullstedt är ansvarig för rekryterings- och kompetensfrågor på Sveriges Byggindustrier. Han framhåller att branschorganisationen gör allt för att motivera företagen att ta emot så många elever de kan.
- De säger inte nej av bekvämlighetsskäl. Men det är svårt att motivera när de inte får någon ekonomisk ersättning för sin insats.
Tullstedt ser behovet av praktikplatser öka för varje år. De kommunala gymnasierna tar in fler byggelever och allt fler friskolor har börjat erbjuda byggprogram. Det försök med gymnasial lärlingsutbildning som inleddes i början av hösten har också ökat trycket på företagen.
Ett annat problem är att majoriteten av de elever som väljer byggprogrammet vill bli snickare. När dessutom de flesta lärare är träarbetare blir marknadsföringen av andra inriktningar inte lika tydlig.
- Det mest slående är inriktningen mot väg- och anläggning. Inom det området finns många stora planerade byggprojekt och goda utsikter både att få praktikplats och jobb.
Statens skolinspektion granskar hur väl skolorna klarar att erbjuda sina elever praktikplatser. Malin Vinblad på myndighetens avdelning för tillsyn och kvalitetsgranskning, ser variationen i elevkullarnas storlek som ett minst lika stort problem som konjunktursvängningarna.
- Skolorna får svårt att planera. Ska du bygga ut fordonsprogrammet behövs både specialanpassade lokaler och fler APU-platser.
Hennes bild är att kommunala skolor ofta har väl upparbetade kontaktnät, medan de flesta friskolor som har yrkesinriktad utbildninginte har hunnit bygga upp kontakter med arbetslivet.
- Det är inte heller säkert att det är lättare att hitta APU-platser under en högkonjunktur. Då kan företagen ha svårt att ta emot elever för att de inte har tid, säger Malin Vinblad.
Finns det inga praktikplatser att tillgå får lärarna försöka skapa en yrkesliknande situation i skolan, konstaterar Malin Vinblad. Helt fel, menar Thomas Hagnefur, utredare på LO:s näringspolitiska enhet.
- Det är oerhört väsentligt för kvaliteten i utbildningen att eleverna får ha en period på en arbetsplats. Skolan kan aldrig ersätta en industriell arbetsplats, säger han.