Snart börjar Citybanans pendeltågstunnel sprängas under Maria Magdalena. Kyrkan är en av sex ovärderliga kyrkor som påverkas av järnvägsbygget. Ett batteri av åtgärder ska rädda kyrkans konstskatter undan vibrationerna.
Innanför den låsta kyrkporten pågår ett intensivt arbete. Mätteknikern Anders Olsson skannar av kyrkans grundläggning med laser. På en tio meter hög ställning vid altaret arbetar konservatorerna Outi Aalto och Anna Henningsson. Tidigare inventeringar och fotografiska kartläggningar av hela kyrkan visar att altaret är den mest utsatta delen.
– Det är byggt på plats i kyrkomuren. Det gör det extra känsligt, förklarar Anna Henningsson.
Att det är över 200 år gammalt med ett myller av olika material som keruber av gips, guldstrålar av trä och en stor målning på duk gör skyddet till en grannlaga uppgift.
Den förgyllda stuckaturen högst upp är fylld av små skador, lagningar och sprickor. För banbyggarna är den kulturhistoriska uppgiften att undvika att det blir fler och större skador. Det kulturhistoriska skyddsarbetet i samband med bygget av Citybanan görs på ett helt nytt sätt.
Arbetet med inventeringar, regelverk och avtal om hur de mest värdefulla byggnaderna som berörs av tunnelbygget har pågått i flera år. När sprängningarna av huvudtunneln under Södermalm startar nu i maj blir Maria kyrka den första som berörs på allvar av bygget.
Rakt under kyrkan sprängs en servicetunnel och strax utanför kyrkomuren ligger huvudtunneln långt nere i underjorden.
Ett särskilt bekymmer vid Maria kyrka är det ligger ett djupt lager grus och sand ovanpå berget.
– Hela tunneln norr om Riddarholmen sprängs i berg. På Södermalm blir det också i huvudsak bergtunnel med undantag för en betongtunnel som byggs ovanifrån närmast Stockholms södra och en betongtunneldel på omkring 15 meter under jord här vid kyrkan förklarar Lars Lindholm, Trafikverkets projektledare för banbygget under Södermalm.
Enkelt uttryckt byggs tunneln genom grusåsen som en betongtunnel genom ett grusparti som med hjälp av betong förvandlats till ”berg”.
Att hela Stockholms underjord är genomkorsad av tunnlar i alla möjliga riktningar är både bra och dåligt för Citybanan.
– Vi vet väldigt väl hur berggrunden ser ut, men alla tunnlar och ledningar vi ska ta hänsyn till gör bygget komplicerat, säger Lars Lindholm.