DN.se har tidigare rapporterat att mer än hälften av dagens niondeklassare i Rinkebyskolan riskerar att inte nå behörighet att läsa vidare på gymnasiet. Men situationen i Rinkeby är långt ifrån unik. År efter år har hundratals ungdomar lämnat grundskolan utan godkända betyg. Oavsett politisk majoritet i Stadshuset.
- Det här är hela skolproblemet som vi har i Sverige i ett nötskal. Vi har enorma skillnader mellan våra skolor. Stockholm är en segregerad stad och det är de här skolresultaten ett uttryck för, säger Lotta Edholm.
Så här har det sett ut i några av Stockholms förortsskolor de senaste åren:
Sätraskolan 2004: 33 procent av eleverna lämnade nian utan gymnasiebehörighet.
Hjulstaskolan 2005: 48 procent klarar inte godkänt i samtliga kärnämnen.
Rågsvedsskolan 2006: 48 procent missar målen i svenska, matematik eller engelska.
Husbyskolan 2007: 43 procent av eleverna blir underkända i något av kärnämnena.
Samtliga skolor 2008: Den sämsta skolan har bara hälften så många meritpoäng som den bästa.
Ser du det här som ett politiskt misslyckande?
- Ja, i grunden så gör jag det. Resultaten i Stockholms stad är ganska goda generellt sett och betygssnittet ökar. Men däremot förändras inte andelen barn som når behörighet till gymnasiet, säger Lotta Edholm.
- Det här är svensk skolas största misslyckande. Det finns många problem, men det här är den största utmaningen av alla, fortsätter hon.
Enligt skolborgarrådet räcker det inte med att enbart skjuta till mer pengar. Problemet handlar inte bara om kronor och ören, menar hon. Det gäller förbättra och förändra den pedagogiska verksamheten och vara mer lyhörd när det gäller barnens olika behov.
- Vi måste kommunicera med föräldrarna betydligt tidigare och engagera dem mer i barnens skolgång. Vi måste slå larm direkt om barnen riskerar att inte nå målen och berätta vilka åtgärder som ska sättas in, säger Lotta Edholm.
Malla Taipale, rektor på Enbacksskolan i Tensta, tror att mycket handlar om attityder och förväntningar. Även om nästan alla barn i Enbacksskolan har utländskt ursprung så var 83 procent av niondeklassarna behöriga att läsa vidare till gymnasiet i våras. Det är en i sammanhanget ovanligt hög siffra.
- Jag tror att det finns en förlegad syn på det här området. Det handlar om att samhället tror att barn som inte ser svenska ut inte skulle klara sig i skolan, säger hon, och fortsätter:
- Vi ska inte tycka synd om de här barnen. Vi ska ställa samma krav på dem som på alla andra barn. De har samma rätt till kunskap och utbildning.
Det viktigaste framgångsreceptet, tror Malla Taipale, är att satsa på kompetenta lärare. De är nyckeln. Sedan måste man ha en tydlig pedagogisk idé. På Enbacksskolan jobbar eleverna mycket i smågrupper och lärarna arbetar väldigt resultatinriktat.
- Vi stämmer av resultaten hela tiden. Vi ringer ständigt till föräldrarna och påminner dem att hjälpa baren med läxorna. Vi har oerhört stränga regler som förmedlas med en stor portion kärlek, säger hon.
Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s) anser att det är dags för en nystart. Vi får inte fastna i en diskussion om varför barnen inte lyckas i skolan, vi måste istället fokusera på att ta fram nya idéer och modeller som kan förbättra deras resultat. Han håller med Lotta Edholm att politikerna har misslyckats.
- Det stora misslyckandet är att vi inte klarar av att bryta sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och barnens resultat i skolan. Det är en av de grundläggande sakerna vi har att jobba med för att skapa ett rättvisare samhälle, säger han.
Roger Mogert har följt utvecklingen på Rinkebyskolan med stort intresse. Han var bland annat närvarande vid måndagens krismöte, där föräldrar, elever och skolledning enades om en krisplan för att höja barnens betyg.
- Jag blev faktiskt lite tagen. Här finns egentligen allt som behövs, engagerade föräldrar, en skolledning som säger sig vara beredda att satsa allt och ungdomar som själva uttrycker att de faktiskt vill lära sig, säger han.
Nu hoppas Roger Mogert att Rinkebyskolan får stöd av majoriteten i Stadshuset. De utlovade satsningarna kommer att kosta pengar och här måste staden hjälpa till, menar han. I ett brev till utbildningsnämnden, som DN tagit del av, kräver han att Rinkebyskolan får de resurser som behövs för att eleverna ska uppnå målen samt att arbetet på skolan noggrant dokumenteras och utvärderas.
- Just nu står allt på sin spets på Rinkebyskolan. Lyckas man vända det här så kan det vara till stor nytta för andra skolor i framtiden. Det här blir verklighetens "Klass 9A", utanför tevekamerorna, på riktigt i Rinkeby.