Pressens bevakning av värderånet i Västberga har varit heroiserande och mytologiserande. Det anser medieforskaren Ester Pollack som ställer sig kritisk till de skildringar vi nu ser på tv och i tidningar.

- Det finns en illa dold förtjusning över hur smart och elegant rånet var. Det blir en betoning på det klipska. Bevakningen riskerar att bli verklighetsfrämmande och fiktionaliserande, säger hon.

Grafik över helikopterns landning på taket till värdedepån, ritningar över lokalen, kartor över rånarnas flyktväg. Enligt Pollack är det tydliga exempel på hur journalister hellre lyfter fram det spektakulära än analyserar problemen.

- Jag säger inte att man inte ska skriva om rånet – det ska man. Men man kan göra det i betydligt nyktrare formspråk än i dag.

Enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua varnar Serbiens inrikesminister Ivica Dacic för att svensk media ”riskerar liven på de personer med vilka serbiska myndigheter har samarbetat” genom att publicera information om rånet.

Ester Pollack tror att det i uttalandet ligger en rädsla för att de människor som tipsat den serbiska polisen om rånet kan riskera att utlämnas.

- När media luskar fram detaljer finns det alltid en risk för att polisens arbete försvåras. Nu vet inte jag vad som skett i det här fallet, men det kan vara så att spanare eller andra personer i de här miljöerna inte längre kan eller vågar vistas där. Att de måste dra sig ur.

Hon menar att det gäller för journalister att balansera sitt arbete.

- Man måste fundera över vad som publiceras och hur. Det handlar om vilka tolkningsramar man erbjuder.

- Men journalistik är en varumarknad. Det extremt spektakulära, det som underhåller, det säljer.