Nästa år skulle bygget av Förbifart Stockholm ha börjat på allvar. Men nu blir det försenat – med ett helt år. Tidigast i slutet av 2013 kan bygget av förbifarten ta fart på allvar. Trafikverket räknar inte med att få klartecken för vattenarbetet förrän om ett år. Då först börjar upphandlingen av miljardentreprenaderna.
Bygghandlingarna för den 21 kilometer långa motorvägen Förbifart Stockholm har godkänts efter överprövning. Detaljplanerna för alla delar av projektet är på väg att antas, men flera kommer med all säkerhet att överklagas. Projektledningen för Förbifart Stockholm har sökt de omfattande tillstånd som behövs för att hantera grundvattnet vid bygget och efter det att tunnlarna är färdiga och för att anlägga tre provisoriska hamnar.
– I vår planering räknar vi med att få de tillstånd vi behöver vid årsskiftet 2012–2013, säger Riggert Anderson, projektchef för Förbifart Stockholm. Han betonar att Trafikverket inte kommer att gå ut och begära in offerter för de omkring 50 entreprenader som ingår i projektet förrän efter det att alla tillstånd är klara.
Det betyder att ambitionen att starta bygget i slutet av 2012 stannar vid en ambition. Det blir snarare så att arbeten inte kommer i gång på allvar förrän i slutet av 2013.
Det första som byggs är sannolikt de tre provisoriska hamnar som ska användas för bygget – en i Sätra och två på Lovön. Stora delar av Förbifarten går genom – eller snarare under – naturskyddade eller kulturhistoriskt värdefulla områden. Det innebär att så mycket som möjligt av sprängmassorna ska fraktas bort sjövägen.
– Eftersom det inte finns vägar som klarar tung trafik på Lovön kommer vi att använda transportband för att få ned sprängstenen till pråmar i hamnarna, berättar Riggert Anderson.
Sammanlagt ska 20 miljoner ton berg sprängas ut och forslas bort ur tunnlarna.
De finns många svåra delar i 28-miljardersprojektet. En är hur jättekorsningen med E 18 vid Hjulsta ska byggas så att den stör så lite som möjligt. Ett annat hur kulturvärdena på Lovön ska hanteras. Ett tredje hur luften i tunnlarna ska bli så pass fri från partiklar att den inte liknar en sandstorm från Sahara.
– Vi kommer att ha betong i stället för asfalt i tunnlarna. Vi arbetar med ventilation, luftfilter, dammbindning och hastighetsbegränsningar vintertid. Men den viktigaste enskilda faktorn för att minska halterna av partiklar är andelen dubbdäck, konstaterar Marie Westin, miljöchef för projektet.
Hon betonar att man i projektet räknar med den förväntade trafikmängden 2035 och fordonens beräknade miljöpåverkan 2020 i sina kalkyler. Sannolikheten är stor för att bilarna år 2035 kommer att vara mindre miljöfarliga än bilarna 2020.