Snart två veckor har gått sedan helikopterrånet i Västberga. Värdeföretaget G4S har utfärdat en belöning på sju miljoner kronor för tips som leder till att brottet klaras upp. Omkring 600 tips hade i fredags kommit in till polisen. Av dem var 150 iakttagelser kring helikoptern, 450 var allmänna tips om rånet.
Från att tidigare ha varit relativt ovanligt i Sverige, har systemet med tipspengar och belöningar växt. Det är den bild som tonar fram i samtal med såväl säkerhetschefer på flera stora företag som brottsdrabbade småföretagare och privatpersoner.
Orsaken är ofta att de drabbade inte litar på polisens duglighet. Många brott är det svårt att få polisen att över huvud taget utreda, menar till exempel Carl Forsman, säkerhetschef för Gamestop Norden som är världens största återförsäljare av dataspel.
– Det är inte mycket idé att gå till polisen utan att ha en färdig utredning med sig. I nio fall av tio gör de ingenting med brottsanmälan annars.
Samma sak säger Robert Granath, säkerhetschef vid Varnergruppen som bland annat har Dressmannbutikerna.
– Får jag in ett seriöst tips där vi kan återfå stöldgods, och det betyder att jag behöver betala ut pengar, då tvekar inte jag en sekund. Jag vet ju att polisen inte utreder de här brotten om jag inte serverar en utredning på silverfat.
Petrus Bolin, säkerhetschef på Coop, befarar att vi får se fler belöningar i framtiden:
– Ju oftare det sker brott där vi upplever att vi inte får polisens hjälp, desto vanligare kommer det här att bli. När det gäller rånet mot G4S upplever man ju att polisen har blamerat sig ganska kraftfullt. Då är det klart att det ligger nära till hans för G4S att göra på det här sättet, säger han.
Men även vid mindre brott är belöningar i dag ett vanligt medel för att hitta gärningsmännen.
I veckan var det inbrott på Preem-macken i Mörrum utanför Karlshamn. Tjuvar stal tobak, lotter och annat till ett värde av mellan 50.000 och 75.000 kronor. Mackens ägare Kenneth Gillberg har nu utfärdat en belöning på 10.000 kronor till den som ger tips som avslöjar tjuvarna.
– För tusen kronor säljer man inte sin kompis. Men för tiotusen gör man det i de här kretsarna, säger han, vis av erfarenhet som småföretagare utsatt för stölder.
Också hans utlovade tipspengar beror på en frustration över polisens arbete. Kenneth Gillberg säger att han är van vid att få brev från polisen några veckor efter ett anmält brott med beskedet att utredningen är nedlagd.
– Jag har haft kanske 30 bensinsmitare de senaste åren. Även om vi har bilnummer och kan berätta för polisen vem som tankade så kommer brevet några veckor senare: ”Spaningsunderlag saknas.” Det känns meningslöst att ringa in om det.
Hjälper tipspengarna?
Meningarna är delade. Hasse Aro, programledare på programmet ”Efterlyst” på TV3, är skeptisk.
– I de fall vi tar upp finns belöningar med kanske ett par gånger per år. Jag tror att det för det mesta är ganska meningslöst. Jag kan inte komma på ett enda fall där det haft betydelse. Själva har vi aldrig något med tipspengarna att göra.
Andra har en betydligt positivare bild, och i undantagsfall har den utredande polisen tagit initiativ till en belöning. Det är inte heller ovanligt att polisen själv ibland använder tipspengar, till exempel vid narkotikabrott.
DN Fokus har granskat tolv brottsutredningar det senaste året där belöningar utfärdats. Pengarna har haft önskat resultat i tre av fallen, men ingen synbar effekt i nio.
Länsförsäkringar i Vänersborg har utfärdat belöningar vid tre tillfällen den senaste tiden, samtliga i nära samarbete med polisen. Vid två av dem har pengarna bidragit till att brotten lösts, enligt skadechefen Ingemar Lindström.
Det handlade dels om en misshandel för två år sedan, dels om mordbrand: stadens isstadion brann ner.
– När det gällde isstadion fick vi sådana upplysningar tack vare belöningen att polisen kunde gripa ungdomarna som hade anlagt branden. Två personer fick dela på 10.000 kronor, säger Ingemar Lindström.
– I misshandelsfallet sa polisen att de trodde att de skulle kunna lösa det om de hade något att locka med, eftersom de hade en aning om vem som visste vad. Pengarna blev tungan på vågen.
En belöning för att lösa ett stort antal bilbränder i Trollhättan förra året gav däremot inga avgörande tips.
– I fall där gärningsmännen är ungdomar tror jag att en belöning har effekt. Ofta vet andra ungdomar vilka de är, och för dem är 10.000 kronor mycket pengar.
En kategori där belöningar gärna utlovas är försvinnanden. Plågade anhöriga lovar pengar för att få veta var deras familjemedlem är. I inget av de fall med försvinnanden som DN granskat har belöningar gett resultat.
Vissa belöningar annonseras inte offentligt.
Dick Malmlund är säkerhetschef på Svensk Handel. 10–20 gånger om året hjälper han medlemsföretag att använda belöningar för att lösa brott och få tillbaka stöldgods. Kontakterna med informatörer talar han ganska tyst om.
– Vi är ute och pratar med informatörer, och det berättar vi inte i tidningarna.
– Vi har precis som polisen etablerade kanaler in i den kriminella världen. När något värdefullt kommer på drift använder vi de kontakterna. Har det till exempel varit ett stort rån på klockor så tar vi kontakt och förklarar att den som blivit bestulen är intresserad av att ersätta om allt återvinns, säger Dick Malmlund.
Tipspengar kan förvisso hjälpa till att lösa brott – men de kan också skapa problem, menar Gunnar Stetler, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption.
– Systemet med tipspengar kan utnyttjas så att det skapar brottslighet. Belöningen riskerar att bli ersättning för det som man på ett eller annat sätt har medverkat till att ha stulit, säger han.
Larmtjänst ägs av de svenska försäkringsbolagen och betalar sedan många år regelmässigt ut belöningar. Försäkringsförbundet har utarbetat riktlinjer som säger att inga tipspengar får betalas ut till någon som på något sätt medverkat till brottet och att polisen ska få full insyn.
Förra året betalade Larmtjänst ut knappt 50.000 kronor i tipspengar i fem eller sex ärenden.
– Vi håller medvetet nere beloppen för att inte skapa en grund för en kriminell verksamhet i sig, säger Leif Björklund som är vd i Larmtjänst.
Säkerhetscheferna i handeln ser också risker i hur polisen hanterar tipsarna.
Såväl Dick Malmlund på branschorganisationen som Robert Granath på Varner-gruppen har varit med om att polisen offentliggjort tipsarens identitet. På så sätt har de som döms för brottet fått reda på vem som tjallat.
– Då känns det som att man inte litar på polisen längre. Man kan ju bara tänka sig vilken otrevlig situation uppgiftslämnaren hamnar i, säger Robert Granath.
Utredningen om helikopterrånet går vidare. Tipsen fortsätter att strömma in och utgör en ganska stor arbetsbelastning för polisen.
Har de sju belöningsmiljonerna bidragit till tipsfloden?
– Det är i princip omöjligt att uttala sig om, säger Rikskriminalens presstalesman Varg Gyllander. Ingen jag talar med vågar spekulera i om det hade varit färre tips utan belöningspengarna.