Våldtäkterna har sitt ursprung i ett patriarkalt mönster, menar ansvariga på Fryshuset.. Elva överfallsvåldtäkter på två veckor i Stockholms city. Unga kvinnor uppmanas att inte gå ut eller att beväpna sig med sprej och överfallslarm.
- Jag fattar att tjejer är rädda. Men det är inte deras ansvar att agera. Problemet är mycket större än så.
Nadia El-Zein, verksamhetsansvarig på Fryshusets United Sisters, är frustrerad och upprörd. I en dryg vecka har medierna översvämmats av tips och råd till tjejer - "så här gör du för att inte bli våldtagen".
- Jag är livrädd för att den här oerhört viktiga frågan bara blir en mediegrej. Så länge vi trycker ut ansvaret på den enskilda tjejen kommer samhället inte att ta det ansvar det ska ta.
- I stället för att diskutera hur tjejer ska bete sig borde vi prata om varför polisen inte får fast gärningsmännen, varför delar av stan är så dåligt upplyst, varför det civila samhället backar, varför politikerna inte är mer på och inte minst: varför våldtar män?
Nej, det handlar inte om att förringa unga kvinnors rädsla för att gå ut. Nadia El-Zein inser att det är klokt att vidta åtgärder eftersom det ser ut som det gör. Men så länge fokus stannar på tjejerna anser hon inte att diskussionen leder någon vart.
- Det är som att vi inte vågar se att det här är en del i ett urgammalt, patriarkalt mönster. I stället för att vi pratar om hur utvecklingen i samhället ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv låter vi våldtäktsoffer tala ut i tidningarna och så blir det ett slags underhållning av alltihop.
Minst fem av de gärningsmän som nu efterspanas har enligt polisen utländsk bakgrund. Samtliga är under 30 år.
För både Nadia El-Zein och Eduardo Grutzky, chef för Fryshusets sociala projekt, får det alla varningsklockor att ringa.
- Ingen skulle tjäna på att vi inte diskuterade det. Det är en stor och komplex fråga som samhället måste ta på allvar, menar Eduardo Grutzky.
Enligt en ännu icke publicerad rapport från Brottsförebygganderådet, Brå, är män med utländsk bakgrund överrepresenterade i gruppen misstänkta våldtäktmän. Det är drygt fyra gånger vanligare att en känd gärningsman är född utrikes, jämfört med personer som är födda i Sverige.
Så har det sett ut länge, enligt Peter Martens, statistiker på Brå. Han påpekar att det dock handlar om gruppen utpekade gärningsmän. Att de pekats ut betyder inte att de senare blivit dömda.
Den senaste rapporten kom 1996 och visade att medborgare från Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisien dominerade gruppen misstänkta män. Mönstret i den nya rapporten är detsamma.
Eduardo Grutzky menar att samhället alltför länge blundat för att det finns en attityd bland män från dessa så kallade hederskulturer som inte är förenlig med modern syn på jämställdhet och mänskliga rättigheter.
- Samhället måste ta ett helhetsgrepp och erkänna att vi lever i en värld där det finns grupper av människor som tycker att det är okej att våldföra sig på kvinnor, att de får skylla sig själva. Klyftorna och utanförskapet blir större i Sverige i dag, jag tror att det bidrar till ökat våld och ökat brottslighet, fortsätter Eduardo Grutzky som genom projektet Sharaf Hjältar diskuterar hur attityder bland killar från hederskulturer kan förändras.
Sharaf Hjältar finns i dag på flera olika platser i Sverige.
- Behovet av att diskutera dessa frågor är enormt stort ute på skolorna. Elever, lärare, föräldrar - många vill ha de verktyg som krävs. Vi kan prata hur mycket som helst om hur kvinnor ska skydda sig, men i grund och botten förändrar det ingenting om vi inte diskuterar vilka värderingar vi har, säger Eduardo Grutzky.
Han är inte ute efter att alla ska gilla att äta kräftor och dricka snaps:
- Vi ska vara olika, men vi kan inte ha olika syn på demokratin. I dag lever stora grupper av människor, inte minst kvinnor, i en verklighet där synen på jämställdhet och mänskliga rättigheter skiljer oss åt. Det är en stor utmaning för integrationsarbetet.