Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Tjejers betyg ger förorter ett lyft

Foto: Jessica Gow/TT

Nu höjs betygen i Stockholms grundskolor. Lyftet står förortsskolorna för och det är tjejerna som får högst betyg. I innerstadsskolorna däremot sjunker betygen.

Både betyg och andel behöriga elever till gymnasiet ökar i Stockholms grundskolor. Årets skolstatistik visar att det är skolor i socioekonomiskt svaga stadsdelar som höjer sina betyg. Där har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 185 till 195 på bara ett år. Andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet har också ökat kraftigt, framför allt i Farsta, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen.

– Det är ett väldigt lovande trendbrott. Vi har lyckats vända upp både meritvärden och gymnasiebehörigheten för killar i socioekonomiskt svaga områden, något vi misslyckats med tidigare. Det kvarstår stora utmaningar, vi måste hålla i och hålla ut, säger skolborgarråd Olle Burell (S).

Läs mer: Regeringen svänger – inför mer idrott i skolan 2019

Betygsökningen är starkast bland flickorna i förorten men även totalt och historiskt sett har flickor i hela staden aldrig haft så höga meritvärden. Tjejerna snittar på 260 i meritvärde jämfört med killarna som ligger 226.

Även om killarna har något högre meritvärde än förra året menar skolförvaltningen att det mest framträdande är att pojkarnas resultat försämrats de senaste åren.

Den tuffaste utmaningen har varit att få med killar i socioekonomiskt utsatta områden på vagnen.

– Killarna ligger under tjejerna i alla skikt. Den tuffaste utmaningen har varit att få med killar i socioekonomiskt utsatta områden på vagnen, säger han.

Hur ska ni öka killarnas resultat?

– Skolan har länge misslyckats med att motivera de här killarna och visa att utbildning lönar sig. Man måste bryta machokulturen att det inte är coolt att plugga.

Olle Burell (S)
Olle Burell (S) Foto: DN

Stockholms stad valde förra att fördela 1,173 miljarder av skolpengen till socioekonomiskt svaga skolor. Omfördelningen kommer att fortsätta och man kommer även att skärpa anvisningarna till vad de extra pengarna ska gå till i skolorna.

– Vi har identifierat tre framgångsfaktorer. Det handlar om bra skolledning, ökad lärartäthet och satsningar på elevhälsan, säger Olle Burell.

Trendbrottet har dock även en baksida. På de flesta skolor i innerstaden och mer gynnade stadsdelar sjunker betygen och färre elever blir behöriga till gymnasiet. På Södermalm kommer i år bara 85 procent av eleverna in på ett yrkesprogram, hela sex procentenheter färre än förra året.

Läs mer: Nu ska alla barn lära sig att programmera

Enligt skolborgarrådet är förklaringen alla nyanlända som placerats ut på skolor även i innerstaden för att minska segregationen.

– Vi har ökat elevblandningen och det ger resultat. Men vårt antagande är att de befintliga eleverna på de här skolorna fortsätter att prestera lika bra som förut, men att betygsmedelvärdet kan påverkas av de nyanlända eleverna, säger Olle Burell.

Om skolborgarrådet hurrar över skolstatistiken så är oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) desto mer kritisk.

– Resultatet är en liten förbättring från förra året men det är ju inget att hurra över att nästan 20 procent av pojkarna inte är behöriga till gymnasiet, det är ju en katastrof. Det är inte heller bra att skolresultaten sjunker på de högpresenterande skolorna, säger Lotta Edholm.

Hon menar att det är farligt att tolka resultaten som bara en spegling av det ökade antalet nyanlända.

Lotta Edholm (L)
Lotta Edholm (L) Foto: DN

– Alla problem i skolan handlar inte om de nyanlända. Skillnaden mellan pojkar och flickor bara ökar. Det är oerhört allvarliga siffror och visar att skolan inte upplevs som intressant bland pojkar. Främst de pojkar som vi har all anledning att vara oroliga för när det gäller brottsstatistiken, säger Edholm.

Liberalerna vill att skolplikten förlängs med ett år för nyanlända för att de ska ha en chans att klara gymnasiet. Man vill också ge elever extra stödåtgärder tidigare.

– Jag tror att man bättre måste följa varje enskild elev redan från årskurs sex, och sätta in extra stödåtgärder redan där. Jag tror också att man måste erbjuda fler elever att gå ett år till i grundskolan och förlänga skolplikten med ett år för de nyanlända, säger Lotta Edholm.

Jag tror att man bättre måste följa varje enskild elev redan från årskurs sex, och sätta in extra stödåtgärder redan där.

Lotta Edholm är skeptisk till att lärartätheten verkligen ökar i Stockholms skolor.

– Lärartätheten är lika stor. De har anställt fler lärare men vi har tusentals fler elever varje år också. Många skolor har väldigt ansträngd ekonomi.

Rapporten visar även på sämre resultat för Stockholms elever på nationella prov. I både matematik och svenska som andraspråk har resultaten kraftigt försämrats.

Läs mer: Fortsatt lärarbrist i grundskolan

I matematik sjönk andelen godkända från 94 procent förra året till 89 procent i våras. Men skolborgarrådet är inte särskilt bekymrad över den siffran.

– Det är inte den relevanta siffran. Enligt SKL varierar det nationella provet i svårighetsgrad från år till år. Därför är det inte en lika bra siffra att jämföra som meritvärdet, säger Olle Burell.

Fakta. Ämnesfördelning

Andelen Stockholmselever i nian som har fått godkänt på nationella prov. Ämne, andel godkända elever 2017, (godkända 2016).

Svenska: 98 procent (98)

Svenska som andraspråk: 75 procent (78)

Matematik: 89 procent (94)

Engelska: 98 procent (98)

Naturorienterade ämnen: 94 procent (93)

Samhällsorienterande ämnen: 95 procent (96)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.