STHLM

Tolkbristen drabbar sjuka flyktingar

Bristen på tolkar gör att sjukvårdsbesök måste ställas in, eller att annan personal får rycka in och tolka. När landstingets tolktjänst inte fungerar beror det i 50 procent av fallen på att tolken inte dyker upp alls. Tolkarnas låga ersättning kan vara en orsak.

Den som söker sjukvård har rätt till tolk när det finns behov. Men i takt med den ökade flyktingströmmen har tolkbristen blivit akut.

– Problemet är att vi ibland måste skjuta på hälsoundersökningar. När det gäller akuta sjukdomsfall har vi lyckats klara det tack vare att vi har personal som till viss del kan göra sig förstådd hos de ensamkommande barnen. Men i längden blir en sådan situation ohållbar, säger Anna-Lena Bergman, verksamhetschef på Rinkeby vårdcentral.

Flera mottagningar DN talat med berättar om hur tolkförmedlingen ringt och bokat av med kort varsel eftersom tolk inte kunnat ordnas. När det gäller språket dari som talas i Afghanistan är bristen extra stor.

– I början av december ringde tolkförmedlingen och avbokade nio tolkar på en gång. Nu har det tillfälligt löst sig. Det är en viktig folkhälsofråga. Om flyktingarna inte kommer hit på hälsokontroll så går de i stället ute i samhället och mår dåligt, säger Eva Sundborg, verksamhetschef på Fittja vårdcentral.

På Astrid Lindgrens barnsjukhus blev situationen alltmer akut under hösten. Som en tillfällig lösning finns nu fasta tolkar i arabiska och dari tillgängliga på akutmottagningen under delar av dygnet.

– Det är extremt viktigt att man kan prata med patienterna. Det är inte bra om man använder personer som inte är tränade. Det avgör kvaliteten på samtalet, och potentiellt kan det vara en patientsäkerhetsrisk, säger Svante Norgren, divisionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under hösten börjat ta in avvikelserapporter på tolktjänsten, som är upphandlad och levereras av flera tolkförmedlingar. Siffrorna är inte heltäckande, men de 368 svar på avvikelser som kommit in till slutet av december visar ett tydligt mönster. Den absolut vanligaste avvikelsen, 49,7 procent, är att tolken uteblev helt.

– Det är allvarligt. Det är en rättighet att ha tolk i sitt möte med vården och det är jätteviktigt för att kunna känna sig delaktig oavsett språklig bakgrund, säger Anna Nergårdh, chefläkare i Stockholms läns landsting.

Enligt landstinget är en förklaring till att det fallerar den ökande konkurrensen om tolkarna mellan landsting, kommuner och myndigheter.

Branschorganisationen Språkföretagen uppger att företagen under hösten inte klarat av att förmedla 15 procent av uppdragen.

Jonas Ahlstedt, vd för tolkförmedlingen Transvoice, landstingets huvudleverantör, pekar på flera svårigheter.

– Situationen har varit mer ansträngd den senaste tiden. Vissa tolkar kan tyvärr bete sig kortsiktigt. Det är högre status att tolka i en domstol än på en vårdcentral. Det händer att tolken i sista sekund får en domstolstolkning och då smiter från ett accepterat uppdrag inom landstinget till exempel, genom att sjukskriva sig eller genom att helt enkelt strunta i bokningen. Det är inte acceptabelt och vi följer upp sådana avvikelser noga.

En förklaring kan vara ersättningen för frilansande tolkar. Tolkningar i domstol och för flera statliga myndigheter avlönas avsevärt bättre än de cirka 200 kronor i timmen som en tolkning i landstinget ger för en utbildad tolk. Enligt branschen och facket motsvarar betalningen i landsting och kommuner två tredjedelar av tolkersättningen i statliga myndigheter.

– Det kan vara så att en tolk fått ett jobb för landstinget mellan klockan 13–14, och sedan får en förfrågan från Migrationsverket eller från en advokat eller polisen. De har bättre taxa, och betalar ersättning både för restid, parkering och för spilltid, säger Natres Zangana, som tolkar på arabiska, kurdiska, persiska och dari och arbetar som fast tolk på Rissne vårdcentral men även jobbar extra.

– Det är krig mellan företagen också och alla vill leva. Det finns flera tolkförmedlingar och alla jobbar åt alla annars klarar man inte ekonomin.

Domstolsverkets taxa slår fast tolkarnas arvoden för flera statliga myndigheter. Den viktigaste skillnaden jämfört med landstinget ligger inte i timtaxan utan att de statliga myndigheterna även ersätter tolken för restid och väntan mellan uppdragen.

– Våra tolkar åker kors och tvärs i länet, och om de normalt sett har tre-fyra uppdrag på en dag blir det mycket res- och spilltid. Att få ersättning för restiden kan betyda 5.000–6.000 på en månad, säger Jonas Ahlstedt.

Enligt landstinget saknas grund för att betala ut restidersättning på samma sätt som statliga myndigheter.

– Vi har inte tyckt att det varit rimligt eftersom våra verksamheter ligger inom ett geografiskt begränsat område, säger Anna Nergårdh.

Fackförbundet Vision anser att bättre villkor för tolkarna skulle råda bot på tolkbristen.

– Problemet är att landstingen och kommunerna upphandlat till lägsta pris. Nu behövs många nya tolkar. Det måste finnas bra incitament. Annars kommer de som är duktiga i språket välja något annat yrke, säger Chris Kosanovic, ordförande i Vision Rikstolk under 2001-2015.

Läs även: Tolkbristen drabbar sjuka flyktingar

Foto: DN