STHLM

Tonvis med flis ska bli till värme för stockholmarna

Rader av prov och kontroller är genomförda och den första flisen har eldats. Snart startar produktionen av värme och el i det nya biobränsleeldade värmeverket i Värtan. Det är en bjässe som kostat fem miljarder och slukar 12 000 kubikmeter flis per dygn.

Ett tåg med nyblanka specialbyggda containervagnar har under natten kört från Ånge till Stockholm fyllt med flis. Ett annat specialbygge sticker in gafflarna i en efter en av containrarna, lyfter dem och snurrar dem runt ungefär som den ryska brottarlegendaren Karelin gjorde med sina motståndare.

Med ett dovt dån och i ett litet dammoln töms 15–20 ton flis åt gången för att på transportband föras in i berget och det väldiga flislager som försörjer det nya biokraftvärmeverket.

– Anläggningen är designad för miljövänliga leveranser med tåg och fartyg. Omkring 30 procent ska komma med tåg, resten kommer sjövägen, berättar Monica Lundgren, som är logistikansvarig för det nya kraftvärmeverket.

Efter tre års byggtid är det stora kraftvärmeverket, som ska drivas med biobränsle, så klart att de första proveldningarna genomförts. Om ungefär en månad ska verket vara i full drift. Notan för anläggningen och de stora byggen som gjorts i Energihamnen för att flisen ska kunna tas emot slutar på omkring fem miljarder.

– Investeringar i energibranschen är ofta väldigt stora. För bara ett par år sedan invigde vi ett kraftvärmeverk i Brista i Märsta. Det var en investering om omkring två miljarder och det kommer fler stora investeringar i framtiden, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme.

De väldiga lagren inne i berget är välfyllda med flis, men verket behöver 12 000 kubikmeter om dygnet när det går för fullt och de imponerande lagren räcker inte ens en vecka. Fem dagar i veckan kommer ett fullastat fliståg till Energihamnen och några dagar i veckan ska ett fartyg med flis anlöpa.

Tar inte skogen slut om ni bränner upp så mycket flis?

– Nej, det vi använder motsvarar mindre än en procent av den svenska skogens årliga tillväxt. Dessutom är det så att vi tar råvara från Baltikum, Norge och Ryssland, säger Anders Egelrud.

Det har gått tre år sedan det första spadtaget för anläggningen togs. Det har varit tre år av intensivt pusslande för att klara bygget mitt inne i en energianläggning nära bostäderna i Hjorthagen. De största enskilda delarna har varit bjässar på 170 ton som krävt nattliga transporter på avstängda gator från hamnen upp till anläggningen.

– Vi har stört invånarna i Hjorthagen under byggtiden. Det är ingen tvekan om det och det är så klart tråkigt. När bygget är klart blir det mycket, mycket lugnare, säger Anders Egelrud.

Det som syns av den nya energifabrik – som producerar fjärrvärme motsvarande behovet i nästan 200 000 bostäder och dessutom el – är en mörkbrun byggnad som byggts lätt böljande för att rädda flera gamla ekar som står i området.

– Vad det kostat att bygga böljande väggar i stället för raka har vi inte räknat på, säger Ulf Wikström, hållbarhetschef på Fortum Värme.

Inga nya skorstenar har behövts eftersom det fanns kapacitet i den högsta av de båda som redan finns. Nästan allt buller från anläggningen är inkapslat i bergrum och i den nya byggnaden. Inne i byggnaden finjusterar specialisterna Martin Muzila och Michael Sokolovsky turbinen. Den är inbyggd i ett eget väldigt rum inne i den stora byggnaden.

En månad innan verket ska köras för fullt arbetar omkring 300 personer med de sista byggnadsarbetena, olika tester och trimningsåtgärder. När de var som flest arbetade omkring tusen personer med bygget.

Anläggningen kommer precis som resten av el- och värmeproduktionen att styras från en driftcentral. Vid själva ”pannan”, som är en gigantisk konstruktion omgärdad av ett välplanerat virrvarr av blanka rör hög som ett höghus, behöver sällan någon vistas.

– Tänk om den här byggts för länge sedan. Då hade det säkert behövts hundratals människor som enbart skyfflade flis, konstaterar Henry Morgan, en av arbetsmiljöinspektörerna i projektet.

Han lotsar oss genom anläggningen i trappor och genom gångar och tunnlar på vägar som är så pass krångliga att även de flesta på Fortum Värme skulle gå vilse om de hamnade ensamma på dem.

När vi når Energihamnen luktar det både surt trä och oliver. Hit kommer även de olivkärnor som Fortum Värme eldar i det koldrivna kraftvärmeverket för att minska användningen av fossila bränslen. Kolet är ett svart skynke för miljörörelsen och en mörk fläck på Stockholms miljöflagga.

– Över 80 procent av den energi vi använder i dag är förnybar eller återvunnen. Det ökar nu till 90 procent med det nya verket. Vi har ingen annan syn på det här än Stockholms stad. Men kolet måste fasas ut i en takt så att det inte ersätts med äldre, oljedrivna pannor eller smutsigare kolkraft nere i Europa, säger Anders Egelrud.

Fakta: Fjärrvärme

Senast 2030 ska Stockholms fjärrvärme vara helt fri från fossila inslag, även när det är svinkallt.

Det ”bränsle” som alltid används är avfallet. Att stänga de verk som eldas med avfall skulle leda till sopkaos inom några dagar. Återvunnen värme från avlopp och den värme som tillförs nätet från till exempel en del datorhallar används också alltid.

Därefter i värmekedjan startar biobränsleeldade verk och värmepumpar – ordningen beror på priset biobränsle respektive el.

Näst sist startas det koldrivna verket i Värtan och allra sist används de reservaggregat drivna i huvudsak med olja som finns i Stockholm.

Det finns två mindre liknande verk i länet; ett i Södertälje och ett i Märsta.