På valdagen 2006 sa Stockholmsväljarna dubbelt ja. Dels till alliansen, dels till trängselskatt i folkomröstningen. Trängselskatten, den enda verkliga valfrågan 2006, infördes och i dag är det nog ingen som skulle komma på tanken att försöka stoppa den. Många (både till höger och vänster) säger sig dessutom vara positiva till en höjning.
´Valrörelsen 2006 var en riktig maktkamp om väljarna. Eller kvinnokamp om man så vill, då finansborgarrådet Annika Billström (S) och oppositionsborgarrådet Kristina Axén Olin (M) stundtals försökte klösa ögonen ur varandra.
Billström hade gått till val 2002 på ett program kallat ”99 steg till ett bättre Stockholm” och hoppades att det hundrade steget skulle bli väljarnas röst. Det blev det också och därmed blev det maktskifte i Stadshuset – som vanligt.
Under den följande valperioden granskades 99-punktsprogrammet av både anhängare och motståndare och de var långt ifrån överens om hur många av stegen som verkligen klarades av.
I valrörelsen 2006 aktade sigAnnika Billström noga för att sätta upp nya steg, och Kristina Axén Olin hade blivit ordentligt varm i kläderna när det drog ihop sig till stundtals hätska debatter om skatten, bostadsbyggandet och – inte minst – trängselskatten.
Sten Nordin (M) var på väg till riksdagen och hade vid det laget mer eller mindre loggat ut från Stadshuset och Carin Jämtin (S) var biståndsminister. Ingen av dessa båda politiker hade väl ens i sina vildaste fantasier kunnat drömma om att de skulle bli kommunalpolitiker på heltid.
Valrörelsen 2006 präglades inte enbart av trängselskatten. Kommunalskatten debatterades, liksom stadsdelsnämnderna, som alla tycks ha vant sig vid – precis som trängselskatten.
Annika Billström petades efter valförlusten och ersattes av Carin Jämtin medan Kristina Axén Olin lämnade finansborgarrådsuppdraget i förtid av personliga skäl förra våren.
I dag är det ingen som pratar om vare sig Billström eller Axén Olin i Stadshuskorridorerna. Inte högt i alla fall.