Stockholm.
Barnläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer troligtvis att åtalas för dråp. Hennes advokat Björn Hurtig tror att olika expertvittnen kommer att ställas mot varandra i rättssalen.
På tisdag eftermiddag förklarade Peter Claeson, chefsåklagare vid Västerorts åklagarkammare, att förundersökningen är klar.
– Brottsmisstanken gäller dråp, säger han.
Läkaren misstänks ha givit ett fyramånaders döende spädbarn en hög dos narkosmedel. Hon förgiftade spädbarnet, menar åklagaren. Att Claeson inte lagt ner undersökningen tyder på att ett åtal mot barnläkaren är att vänta när hennes försvarare gått igenom utredningsmaterialet. Hur länge detta kommer att ta är ännu oklart.
– Det går därför inte i nuläget att ge information om när ett beslut i åtalsfrågan kan förväntas, säger chefsåklagare Peter Claeson, som säger sig ha händelseförloppet kring dödsfallet klart för sig.
Förundersökningen uppges vara mellan 500 och 600 sidor. Förra veckan delgavs barnläkaren misstanke om dråp. Hurtig kommer i dag, onsdag, att börja gå igenom utredningsmaterialet.
– Det finns saker som jag har tänkt på och har vissa förväntningar kring. Jag är intresserad av viss medicinsk bedömning och vittnesiakttagelser, säger han.
Åklagare Peter Claeson vill inte gå in på vilken bevisning han stödjer sig mot i utredningen. Advokat Björn Hurtig antar att vittnesuppgifter från anhöriga som befann sig i rummet tas upp som bevisning. Så också från den undersköterska som var på plats när spädbarnet fick narkosdosen.
– Hon lär vara en viktig del i det hela. Sedan kan det här målet bli en ”battle of the expert witnesses”; ett mål där man stället expertvittnen mot varandra.
Utredningen har pågått i sju månader. Enligt Hurtig har försvaret inte löpande delgetts information, vilket han är kritisk till. Detta innebär att han nu kommer att kräva ”den tid som behövs” för att läsa in sig på materialet.
Hurtig är även kritisk till att Peter Claeson tillsammans med ytterligare två chefsåklagare från Västerorts åklagarkammare debatterat fallet på DN Debatt. De skrev bland annat att ”läkare står inte över lagen”.
– Risken finns att det går prestige i saker och ting om man skriver en debattartikel och tar ställning. Och sedan tar över hela utredningen. Jag ville inte att någon från Västerorts åklagarkammare skulle ha det här målet med tanke på debattartikeln, säger Hurtig.
Att målet dragit ut på tiden har skapat en oro i kåren, enligt Eva Nilsson Bågenholm, ordförande för Läkarförbundet.
– Många läkare har upplevt osäkerhet kring vad som är adekvat medicinering vid vård i livets slutskede, säger hon.