I den ljusa tvättstugan far Nizlal Beraki fram och tillbaka mellan torktumlare och tvättmaskiner. Hon har levt i Husby i trettio år, och stundtals har det varit en svår resa. Hon har blivit utsatt för ett knivrån. Ett av barnen blev misshandlat en gång. Och berättelserna om grannar som haft lägenhetsinbrott har återkommit med jämna mellanrum.
– Men det har blivit mycket bättre. Och finare! Titta, säger hon och kastar en blick genom fönstret.
Där ute ser vi terrasserade, välfyllda rabatter, mosaikprydda bänkar, diskreta staket, krukor med ljung. Portarnas nummer har infälld beslysning, fasaderna har rustats upp och de gemensamma utrymmena har rensats. Flera nya lekplatser, en liten amfiteater och en grill – allt helt, allt nytt.
– Alla vill ha rent och snyggt.Ser vi till att det är det lägger vi en grund på vilken tryggheten kan öka, säger Ulf Malm, säkerhetschef på Svenska Bostäder.
När han först kom till Husby för fyra år sedan insåg han snart att det var ett av de ”sämsta” områden han hamnat i. Han hade då kartlagt 43 olika bostadsområden i Sverige, och ingen annanstans upplevdes otryggheten och slitaget så stort som i Husby. Här uppgav 48 procent att de kände sig otrygga i sitt eget bostadsområde. Och 27 procent svarade att de inte ens går ut på grund av rädslan att bland annat utsättas för brott.
– Det är ju detsamma som att det här bodde tusentals mer eller mindre frihetsberövade människor, säger Ulf Malm, som fick uppdraget att utforma ett brottsförebyggande program.
– Ska man lyfta ett område måste man vara konkret. Vi kan inte bara ha stora, till intet förpliktigande och långsiktiga projekt som riktar in sig på arbetslöshet och utanförskap – vi måste agera och leverera direkt.
Om man bara fokuserar på gärningsmannen blir det, enligt Ulf Malm, svårt att verkligen förändra någonting.
– Det är mer effektivt att förändra de fysiska förutsättningarna. Med rätt beslysning på torget kan vi minska våldsbrotten, det vet vi. Säkerhetsdörrar till alla och möjlighet att hyra värdeskåp att ha i lägenheterna är ett annat sätt. Och så har vi satt upp trygghetskameror i parkeringshusen, som vi målat vita. Bilen ska också vara märkt med ägarens namn och kontaktuppgifter och dörrarna in till p-huset har numera elektroniska lås. Stöldbrotten har minskat med hälften, berättar Ulf Malm.
I en trappuppgång försedd med en prydnadsblomma i tyg visar han på ytterligare ett sätt för Svenska Bostäder att visa att de bryr sig. Där finns det information på flera olika språk om vart man ska vända sig om man blir utsatt för våld i hemmet, något som främst syftar till att göra kvinnorna tryggare.
Där finns också information om att Svenska Bostäder delar ut upp till 10.000 kronor i tipspengar till den som kommer med information som gör att inbrottstjuvar åker dit.
– Vi vill visa att vi menar allvar. Gör man det får man effekt. Människor vill ha lugn och ro och sina grejer i fred, det spelar ingen roll var man bor, det är universellt, konstaterar han och visar oss de nya, låsbara, cykelförråden där insynen är hundraprocentig för att minska möjligheten för tjuven.
För Husbyborna har upprustningen inneburit högre hyror. En normaltrea kostar i dag 700 kronor mer i månaden.
Laszlo Donat, som bott tjugo år i Husby, tycker att det är ett bekymmer:
– Man kan aldrig bygga bort fattigdom, och den är en del av problemet här. Visst har det blivit finare, men man är ju rädd att det bara fungerar som smink, att det bara blir yta.