Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Tunnelbanan bidrog till ökad biltrafik

Utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm var en samhällsekonomiskt mycket lönsam investering. Samtidigt har den lett till en mycket stark ökning av biltrafiken.

När det ska byggas nya spår och vägar görs samhällsekonomiska analyser. Nästan alltid slutar analyserna med ett minus och i den heta trafikpolitiska debatten påstås ofta att tunnelbanan inte skulle ha byggts om det funnits samhällsekonomiska kalkyler för 60 år sedan.

Det är en myt, visar en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig förvaltning, ESO, i regeringskansliet. Trafikforskarna Maria Börjesson, Daniel Jonsson och Mattias Lundberg har använt dagens samhällsekonomiska modeller på tunnelbanan. Deras resultat är att mångmiljardinvesteringen var lönsam när den gjordes och att den skulle vara lönsam om den gjordes i dag med dagens byggkostnader.

– Det är den enorma kapaciteten som gör att kalkylerna ger stora plus. Det är först de senaste åren som kapaciteten utnyttjats fullt ut, betonar Maria Börjesson.

Tunnelbaneutbyggnaden får omkring +2 i samhällsnytta. Det betyder att nyttan var dubbelt så stor som kostnaderna. Resultatet för tunnelbanan hade förmodligen blivit ännu bättre om de ekonomiska modellerna tog hänsyn till att utbyggnaden bidrog till minskad trängsel och vidgad arbetsmarknad.

– Modellerna tar inte hänsyn till de här storstadsfaktorerna fullt ut. Det betyder att de inte ger så bra resultat för satsningar i Stockholm som de borde göra, säger Maria Börjesson.

En annan effekt av utbyggnaden av tunnelbanor långt ut från centrala Stockholm är att de bidragit till stora ökningar av biltrafiken. Tunnelbanan är överlägsen på att transportera människor till och från arbeten i centrala Stockholm. Samtidigt har tunnelbaneutbyggnaden lett till att Stockholm växt med förorter kring stationerna och stora mellanrum mellan den täta bebyggelsen. En utbyggnad av staden mer i årsringar från innerstaden och utåt skulle ha skapat en stad där både resorna med kollektivtrafik och resorna med bil varit färre och kortare.

– Om tunnelbanorna inte skulle ha byggts längre än låt oss säga till Sundbyberg, Bromma och Årstafältet hade Stockholm varit en tätare stad som det hade varit lättare att cykla i och med mer kollektivtrafik i andra riktningar än in mot centrum, tror Maria Börjesson.

Det främsta skälet till det är rent ekonomiskt. Om efterfrågan på bostäder – och inte tunnelbaneutbyggnaden – hade fått styra var bostäder hade byggts skulle det med all sannolikhet vara mer stadslikt i Bromma och Årsta och betydligt färre invånare på Järvafältet och i Hässelby.

I rapporten noteras Köpenhamn som ett exempel på en stad som växt ut mer i cirklar än längs ekrar på ett cykelhjul. En förklaring kan vara att Köpenhamn inte fick någon tunnelbana på 50–60-talet.