– I det här fallet hamnade vi helt snett, säger Viktor Adolphson, vid södermalmspolisen.
”Lystring: Väskryckning vid Statoil Frescati kl 11.10 Man, 20–30 år, svart t-shirt, svarta shorts, svart hår. ’romskt utseende’ enligt vittne”.
Så skrev Viktor Adolphson, ett av två yttre Södermalmsbefäl bakom twitterkontot @YB_Sodermalm på lördagslunchen. Sedan fick han lägga timmar på att parera kritikstormen.
”Vad är ett romskt utseende?”, undrade upprörda röster, och varför var beskrivningen nödvändig?
Heléna Johannesson är tillförordnad ingripandechef på Södermalmspolisen. Hon förstår de upprörda rösterna och håller med om att ordvalet ”romskt utseende” var opassande.
– Tweeten var ett vittnescitat, men det var fel att återge. Vi måste vara försiktiga med vad vi skriver. Polisen är nybörjare på det här och vi lär oss hela tiden. Det är inte okej att göra fel, men det händer, och vi lär vi oss någonting av dem, säger hon.
Om tweeten från Twitterkontot @YB_Sodermalm kommer att raderas är under diskussion. Viktor Adolphson skulle inte skriva samma sak igen, för att anta att meningen skulle gå obemärkt förbi var bara naivt, berättar han.
– Vi är absolut inte ute efter att sprida fördomar eller lasta en folkgrupp. Vi använder aldrig ursprung som signalement om det inte är en flyende brottsling, men jag tycker att sånt här kan bli väldigt rörigt ibland. I det här fallet hamnade vi helt snett och vi tar absolut åt oss av kritiken, säger han.
Polisens aktivitet på sociala medier sträcker sig omkring ett år tillbaka i tiden. Under resans gång har de lärt sig, menar Johan Ljunggren, projektledare för Stockholmspolisens aktivitet på sociala medier, men fel kan fortfarande uppstå.
Nu leder han arbetet med att skapa riktlinjer för hur polisen ska föra sig på Twitter och Facebook. Om några veckor är de färdiga att börja tillämpas.
– Vi kan redan mycket, men just vittnesuppgifter är alltid svåra. De nya riktlinjerna bygger mycket på de erfarenheter vi hittills skaffat oss av sociala medier, förnuft och den förundersökningspolicy vi redan har, säger han.
Utöver södermalms yttre befäl har Stockholmspolisen ett femtiotal Twitterkonton och Facebooksidor. Twitter, med ett utrymme om 140 tecken per meddelande, är klart svårast att förhålla sig till, tycker Johan Ljunggren.
– Det går snabbt och polisen ska med få ord uttrycka sig korrekt. Det är nödvändigt att vi använder forumet, det är ett bra sätt att komma nära medborgarna och bemöta kritik på. Det gäller att minimera risken för misstolkningar, men det är omöjligt att undvika att någon blir provocerad, säger han.
Citatet från Heléna Johannesson har efter publicering förlängts med en mening.