DN har talat med ett antal personer som berättar om läkare som inte kunde svenska eller ens var legitimerade, patientjournaler som travades på hög, anställda som slutade i protest, undersköterskor och sköterskor som fått göra jobb som de inte är kvalificerade för.
– Det var bara produktion, produktion, produktion som gällde. Det trummade man in på alla personalmöten, säger en av de anställda.
Flyktingmedicinsk centrum (FMC) drivs av familjeföretaget Avesina som byggts upp av vd Shori Zand. Sedan företaget fick sitt avtal har antalet läkarundersökningar av asylsökande som landstinget betalat för mer än fördubblats, visar statistik från Sveriges Kommuner och landsting.
– Jag tog emot upp till 30 patienter per dag. När jag fick se hur mycket man tjänade på verksamheten blev jag förbannad, säger en läkare, vars berättelse styrks av flera andra.
Eftersom i stort sett alla patienter som kommit till FMC har behövt tolk förkortar det dessutom den effektiva tiden med läkaren väsentligt.
– Jag tycker att vården varit katastrofal, patienterna behandlas väldigt dåligt.
Sjuksköterskorna är stressade, läkarna är otroligt överbelastade, skriver bara ut lite medicin och lyssnar inte. Många gånger gick patienterna till kuratorerna och grät, säger en i personalen. Enligt den personen har verksamheten ”varit en djungel”, något som också personal ska ha gjort Socialstyrelsen uppmärksammad på.
Tidsbristen gjorde att läkarna hade svårt att hinna utreda flyktingarnas medicinering.
– Ibland kom patienterna med en massa utländska mediciner som vi inte visste vad det var. Då slog vi efter dem på internet och försökte hitta någon liknande medicin som vi skrev ut. Det hände att de larmade från apoteket om att det vi skrivit ut var farligt , säger en som jobbat där.
Enligt samtliga som DN talat med har det från starten 2006 till hösten 2008 bara varit i genomsnitt en läkartjänst vardera på FMC:s vårdcentraler i Rissne och i Fittja, personalomsättningen har varit mycket hög, pressen på personalen har varit stor och läkarna har avlöst varandra.
Läkarna har inte heller haft de kvalifikationer som krävts i avtalet. Avtalet säger till exempel att läkarna ska tala svenska och vara specialiserade. DN:s granskning visar att fyra av tio har varit nyutexaminerade, en är inte klar med sin utbildning och bara tre är specialister.
– En AT-läkare (läkarstuderande som gör sin slutpraktik, ej legitimerad) fick ensam ansvaret för en av vårdcentralerna i över ett halvår och vi såg aldrig till någon handledare eller ansvarig läkare, säger en i personalen.
Läkare som angetts som medicinskt ansvariga har över huvud taget inte setts till av personalen.
Journalföringen sköttes inte heller.
– När det var dags för återbesök var det förra besöket ibland inte journalfört, och det gick ju inte att hålla patienten i minnet. Det kunde ta tre månader innan banden skrevs ut, säger en i personalen.
Journalerna ska också ”låsas” så att det inte går att göra ändringar i dem utan att man kan spåra vem som varit inne.
– Hos FMC kunde man göra ändringar i efterhand utan att det upptäcks, vilket är en jätteallvarlig risk för patientsäkerheten, säger en person med insyn i verksamheten.
Ett annat sätt för att hålla nere kostnader var att inte ta prover på patienter. Här finns det exempel från gynekologimottagningen i Kista, som inte bara används av asylsökande. Personalen där fick order att inte remittera kvinnor till mammografi eller till cellprovtagning eftersom kliniken då fick stå för den kostnaden.
– Var det en ung tjej med misstänkt herpes så sa jag ”gå till en ungdomsmottagning, de kan ta prover, säger en person.
FMC skulle bland annat ge stödsamtal med kuratorer åt flyktingar. Även här var det mycket korta besök. När det handlar om patienter med behov av tolk är det en timme som föreskrivs. På FMC har man fram till nyligen gett patienterna 30 minuter, Enligt personalen blir det 6–7 minuter effektiv tid.
– ”Vi jobbar med flyktingar. Låt dem sitta och gråta i tjugo minuter och sedan gå”, sa Shori Zand, enligt en i personalen.
Detta är en inställning som Shori Zand uttryckt flera gånger, enligt DN:s källor. Shori Zand tillbakavisar dock i en intervju med DN att hon skulle ha sagt så. Hon menar att det finns olika inställning till vad kuratorssamtalen ska vara.
– En kurator ska inte ha medicinskt ansvar för patienter med tunga diagnoser som kräver psykiatrisk kompetens. Kuratorer inom FMC har ansvaret för stödsamtal under asylprocessen, patienter med lättare depressioner, ångest och i behov av samtal när de är ledsna, säger hon.
Enligt Shori Zand dimensionerades mottagningarna efter 9.000 patientbesök per år, något som gott och väl fördubblades kort efter att verksamheten startade. Hon vill inte kännas vid att man skulle försöka driva den på ett billigt sätt.
– Vi annonserar ständigt efter läkare med allmänmedicinsk kompetens men vi får sällan sökande till asylmottagningar då jobbet inte är så attraktivt.
Enligt Zand ligger antalet inbokade besök per dag mellan 14–16 per läkare. Hon menar också att läkarnas upplevelse av arbetssituationen inte stämmer med verkligheten. Man har anställda läkarsekreterare på alla mottagningar och hyr in ytterligare vid behov. Även hyrläkare används vid behov, enligt Zand fick man betala ungefär en miljon i kostnad för sådana under 2008.
– Jag säger inte att verksamheten varit perfekt, men vi har tagit den från källarlokaler till integrerade och moderna mottagningar med alla funktioner. Vinsten lät vi vara kvar i bolaget för att utveckla verksamheten istället för att ta lån.
Myndigheterna har vid flera tillfällen fått signaler om missförhållanden. 2006 upptäckte landstinget konstigheter i faktureringen och FMC tvingades betala tillbaka pengar. I december 2007 rapporterades två ”incidenter” till Socialstyrelsen från smittskyddsenheten i Stockholm. Vad de incidenterna gällde är oklart. Under våren gjordes därefter två lex Maria-anmälningar av FMC.
En gjordes efter att den medicinskt ansvarige läkaren på FMC upptäckt bristande rutiner vid tbc-utredningar och gett felaktiga hiv-besked till patienter. Flera medarbetare på FMC ska också ha uppmärksammat myndigheterna på brister.
– Vi har varit angelägna om att följa avtalets skrivningar och att ge en rimlig möjlighet att rätta till brister, och vi visste också att Socialstyrelsen skulle granska FMC under 2008, säger Henrik Almkvist, chefsläkare på landstinget, som förklaring till att man inte agerat snabbare.