Mer än hälften av stockholmarna, 54 procent, uppger att de tänker vaccinera sig mot svininfluensan. Men skillnaderna är stora mellan olika åldersgrupper. Det visar en undersökning som Synovate har gjort på DN:s uppdrag. Cirka 1.000 invånare i Stockholms stad har fått frågan om de tror att de kommer att vaccinera sig mot svininfluensan eller inte.
Skillnaderna mellan män och kvinnors svar är små. Men ju äldre stockholmaren blir, desto viktigare anser man att det är att vaccinera sig. Bland personer över 60 år svarar 66 procent att de kommer att vaccinera sig. Från ungefär 30 års ålder växer intresset för vaccinet stadigt. Men bland unga vuxna mellan 18 och 29 år svarar hela 50 procent att de inte kommer att vaccinera sig, medan bara 32 procent tänker göra det.
Mikaela Storm är 27 år och jobbar som bartender och värdinna. Hon vill inte ha något vaccin.
– Jag tar hellre en influensa och arbetar ut den själv, än sprutar i mig skit jag inte vet vad det är. Så känner jag inför alla vaccin. Jag brukar ändå inte bli så sjuk, säger hon.
– De unga är den ständiga gruppen som inte deltar. De vill gå sina egna vägar och känner sig odödliga. Ju äldre man blir, desto mer inser man att kroppen är skör. Har man upplevt en eller två svåra sjukdomar blir man mer benägen att ta hand om sig, säger Annika Linde, statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet.
Landstingets kommunikationsavdelning jobbar just nu på strategier för att nå de unga som värjer sig inför förebyggande åtgärder. När det gäller A/H1N1-viruset löper unga vuxna störst risk att drabbas av svåra komplikationer. Det är ingen slump att de som har vårdats på Ecmoenheten med konstgjord lunga på Karolinska sjukhuset har varit just unga vuxna.
Generellt sett, för virussjukdomar, gäller att de blir allvarligare ju äldre man blir, med ett skutt upp i svårighetsgrad när man når tonåren. Därför erbjuds äldre personer vaccinering även mot återkommande säsongsinfluensor. Men svininfluensan är ett nytt virus och yngre vuxna saknar antikroppar mot sjukdomen, medan äldre personer ofta tycks ha ett visst skydd.
– Någonstans i 40-årsåldern möts de här två kurvorna, säger Annika Linde.
Hur klokt är det, att som många säger, ta influensan nu för att bygga upp egna antikroppar, innan viruset eventuellt muterar och kommer tillbaka i en farligare form?
– Det är inte riskfritt att ta detta virus. Och vaccin tar man också för att skydda den gravida kvinna man möter på tunnelbanan och andra riskgrupper. Man blir en smittspridare annars.
– Vi är också på väg mot vacciner med ett mer långsiktigt skydd även mot förändrade virus. Det här vaccinet ger ett bättre skydd än tidigare vaccin.
Har massvaccineringen någon effekt om det blir 54 procent som vaccinerar sig?
– Det ger en effekt på befolkningen i stort. Men för att eliminera smittspridning måste mellan 70 och 80 procent göra det. Varje sjuk person smittar i genomsnitt två personer, så alla har en liten, liten påverkan.
Undersökningen genomfördes sista veckan i augusti strax före det första svenska dödsfallet i H1N1. Opinionsanalytikern Nicklas Källebring på Synovate, tror inte att tidpunkten har så stor betydelse för resultatet.
– Det är lätt att överdriva betydelsen av ett dödsfall för opinionen. Att flera personer var allvarligt sjuka var redan känt.
Synovate har på uppdrag av Dagens Nyheter genomfört en opinionsundersökning bland Stockholms stads invånare. Under perioden den 25 augusti till 1 september intervjuades 1.004 personer.