Gruppen av unga med utländsk bakgrund som hamnar utanför samhället riskerar att växa. Politiker från flera läger oroas. ”Socialtjänsten måste skaffa sig mer kulturkompetens. Vi når inte fram”, säger socialborgarrådet Ulf Kristersson (M).
På fredagen berättade DN att den grupp av unga vuxna som lever i riskzon för att bli hemlösa har ändrat karaktär. Majoriteten av dem har utländsk bakgrund och många av de cirka 300 människor det handlar om i Stockholm uppger att de blivit utkastade hemifrån.
– Det är uppenbart att samhället inte klarar det här. Det här är inte människor vi ska hitta på Sergels torg när de är 21, vi måste hitta dem betydligt tidigare, säger Karin Rågsjö (V), vice ordförande i arbetsmarknads- och socialtjänstnämnden i Stockholm.
Abdo Goriya (S) menar att mycket av det förebyggande arbetet fått stryka på foten när stadsdelarna tvingas spara pengar. Men precis som socialborgarrådet ser han också att socialtjänsten ofta har svårt att nå fram till familjer med utländsk bakgrund. Misstron mot myndigheter är ofta omvittnat stor.
– Men vi måste jobba med hela familjerna, i de fall man slänger ut sina barn handlar det ofta om väldigt otrygga hem som behöver mycket stöd.
En som har erfarenhet av det är Jan Jönsson (FP), ordförande i Skärholmens stadsdelnämnd.
– Det är slående hur lite samhället kan göra om föräldrarna inte vill. Skolans orosanmälningar till socialtjänsten lämnas ofta utan åtgärd och när ett barn försvinner kan vi inte ens efterlysa dem om inte föräldrarna är med på det. En lagändring skulle ge oss bättre verktyg, vi måste kunna få kontakt med de familjer det handlar om, säger han.
Problemet är extremt komplext, menar Ulf Kristersson:
– Det är många samverkande faktorer som går åt fel håll i de fall vi ser. Samtidigt som familjerna lever ett hårt segregerat liv har barnen allvarliga skolproblem, sociala problem och kanske också missbruk – och allt detta i kulturella miljöer som vår grundmurat svenska socialtjänst inte känner till.
Enligt honom är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för den unga att han eller hon klarar grundskolan.
Att satsa ännu mer på samverkan mellan skola, socialtjänst och polis är ett steg. Ett annat är att socialtjänsten måste kompetensutvecklas.
– Vi lever i en ny tid, det kräver nya arbetsmetoder, konstaterar Ulf Kristersson.