Eldsjälen bakom projektet är 24-åriga Maja Frankel. Hon säger att utbildningen syftar till att ge de verkliga experterna på ungas verklighet - det vill säga de unga själva - de verktyg de behöver för att stärka sitt samhälleliga inflytande.
- Det finns ett stort engagemang bland unga men de behöver hjälp att kanalisera det. Ofta vet de inte vart de ska vända sig, säger Maja Frankel, som jobbat i flera år med att informera unga om deras rätt till inflytande genom barnkonventionen.
Totalt 12 ungdomar deltar i den tre veckor långa utbildningen, kallad "Ungt inflytande". Förhoppningen är att ungdomarna efter utbildningen ska ge råd till kommunen om hur deras inflytande kan stärkas samt hur utbytet med makthavare kan utökas.
- Ofta reduceras unga människor till någon slags dekoration vid politiska beslut där de får stå för ett sånginslag eller vara med och dansa, säger Maja Frankel.
Men genom att utveckla en samlad strategi - och inte "snuttifierade punktinsatser" - kan unga få ett verkligt inflytande, menar hon. Och det politiska livet i gengäld få en kraftinjektion.
Sommarutbildningen, som nu är inne på sin andra vecka, har öppnat vägarna för de unga in till den politiska sfären i Nacka. Förutom att utbilda sig inom sina rättigheter genom barnkonventionen och hur kommunen fungerar har ungdomarna frotterat sig med makthavarna i stadshuset och fått slipade tips från politiska veteraner om hur man påverkar politiskt.
Och de flesta verkar överens om att utbildningen gett nya verktyg.
- Jag känner bara efter en vecka att jag har utvecklats jättemycket och jag har börjat tänka jättemycket, säger 16-åriga Agnes Ahlsen, en av deltagarna.
- Vi var uppe i stadshuset i förra veckan och alla var jätteförvånade över att det var folk under 30 där. Många tror att vi inte vill vara med och säga till om saker. Men så är det ju inte. Det är bara det att vi inte har någon plattform, säger hon.
18-årige Daniel Sjöström instämmer och säger att utbildningen har "öppnat ögonen" för honom. Vi måste ha ett politiskt klimat där man bjuder in ungdomar och pratar med dem, inte bara om dem, menar han.
- Ungdomar måste ses som en grupp att räkna med.
Intresset för sommarkursen, som betalas som en vanlig sommarlön av kommunen, har varit stort. Bland de 140 sökande valdes 12 ungdomar som visade en stark relation till mänskliga rättigheter - utan att nödvändigtvis ha utforskat det så mycket - jämnt fördelade efter kön, bakgrund och tidigare engagemang.
En konkret idé som gruppen tagit fram för att sprida sina kunskaper är att ordna demokratidagar runtom i kommunens skolor där politiker och skolungdomar möts. Man skulle också gärna se en festival för att informera andra ungdomar om deras rättigheter samt utbildning om barnkonventionen i grundskola och gymnasium.
Maja Frankel hade redan som 18-åring kommit långt i sitt engagemang för unga och var dessutom regeringens utsända ungdomsdelegat på FN:s barntoppmöte 2001. Hon anser att kunskapen om ungas rättigheter ibland är bristfällig, trots att vi lever i ett utvecklat land.
För Jale Kalandar, 17, är det den allra viktigaste lärdomen från programmet.
- Innan jag började med det här projektet så visste jag inte om att vi unga har rättigheter. Jag hade ingen aning, säger han.
Men med de nyvunna insikterna kommer han att sprida sina kunskaper.
- Det här projektet är jätteviktigt. Vi kommer säkert att hjälpa samhället sen. Vi kommer inte att sluta efter det här projektet, säger han.
Till hösten sker en uppföljning av programmet där ungdomarna ska berätta om sina erfarenheter för andra skolungdomar. En fortsättning planeras till nästa år och andra kommuner har visat intresse för att starta liknande projekt.