Stockholms stads anslag till den öppna ungdomsverksamheten har mer än halverats de senaste 25 åren, rapporterade DN på måndagen. Neddragningarna har genomförts både till höger och vänster om blockgränsen.
- Vi socialdemokrater har all anledning att vara självkritiska. Självklart bär vi en del av ansvaret, säger oppositionsborgarrådet Roger Mogert (s).
Han anser att besparingarna varit kortsiktiga och inte lett till några minskade kostnader för kommunen.
- Vi har inte sparat några pengar alls på det här. Det vi dragit in i den ena änden har vi tvingats betala för i den andra, säger han och fortsätter:
- När man skär på fritidsverksamheterna så ökar kostnaderna för kriminalitet och social utslagning.
Kultur- och fritidsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) har en helt annan bild av utvecklingen. Det handlar inte i första hand om besparingar, hävdar hon.
- Vi har anpassat verksamheten efter ungdomarnas önskemål. Det finns inget skäl att tro att det är fritidsgårdar som står högst upp på ungdomarnas prioriteringslistor just nu, säger hon.
Men de studier som gjorts av Stockholms stads egen forskningsledare Ulf Blomdahl visar ju att fritidsgårdarna hamnar högt upp på de ungas önskelistor. Hur går det ihop?
- Ungdomarna har många önskemål. Det är det som skiljer dagens ungdomar från dem för 27 år sedan. Dagens ungdomar önskar sig många olika saker och det är det vi måste leva upp till som politiker, säger Madeleine Sjöstedt.
Roger Mogert anser att ungdomsgårdarna fortfarande har en viktig roll att spela. Framför allt för ungdomar som tillhör socialt utsatta grupper, som kanske inte nås genom andra offentliga verksamheter.
- Vår målsättning är att det ska finnas en träffpunkt för ungdomarna i varje stadsdel. Vi skulle behöva öka anslagen med ungefär 50 procent i reella pengar för att komma upp i en schysst nivå, säger han.
Samtidigt påpekar han att kurvan faktiskt planat ut de senaste fem åren. Sedan 2002 har anslagen till den öppna ungdomsverksamheten till och med ökat något.
- Vi prioriterade frågan under förra mandatperioden. Vi lyckades vända trenden, det tickade in pengar i varje budget och det blev fler gårdar, säger Roger Mogert.
Men ungdomarna blev ju samtidigt fler. Bidragen till varje enskild tonåring ligger kvar på samma låga nivå som 2002. Hur ser du på det?
- Vi nådde inte ända fram. Jag ska inte säga att det var en enorm satsning, det ska jag inte, säger Roger Mogert.
Enligt Madeleine Sjöstedt har nya satsningar på kultur och idrott vägt upp åtminstone en del av ungdomsgårdarnas sparkrav.
Men hon vill inte uttala sig om hur de totala satsningarna på Stockholms ungdomar, inklusive satsningar på idrott och kultur, sett ut över en längre tid.
- Hela situationen är inte kartlagd. Men jag gett Ulf Blomdahl i uppdrag att analysera utvecklingen och presentera en mer heltäckande bild, säger hon.