Upplopp i förorterna

Upplopp i Stockholm – en gammal historia

Publicerad 2013-05-24 07:00

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Södermalm 1719, Gamla stan 1848, Kungsträdgården 1987 och Husby 2013. Gemensamt för årtalen är en frustration och ett utanförskap, enligt Mats Berglund, historiker vid Stads- och kommunhistoriska institutet i Stockholm.

Södermalm 1719, Gamla stan 1848, Kungsträdgården 1987 och Husby 2013. Gemensamt för årtalen är en frustration och ett utanförskap, enligt Mats Berglund, historiker vid Stads- och kommunhistoriska institutet i Stockholm.

Stenkastning är tidlöst och kravallerna i Husby är långt ifrån de första i Stockholms historia. I århundraden har stadens invånare under mer eller mindre kaotiska former rykt ihop med makten. Missnöjet mot polis eller militär har demonstrerats på gator och torg.

– Det är slående hur lika upploppen i förorterna nu är vad som hände på 1700-talets Södermalm. Folk som bodde vid Katarina kyrka, som var bland de fattigaste kvarteren i stadsdelen, slog sönder hus i sitt eget område. Arbetslösheten var hög och tiderna hårda, säger Mats Berglund, som forskat om upploppens uttryck och mekanismer.

Upplopp är någonting globalt och trenderna är tydliga, berättar han. För ett decennium sedan var det stadskärnorna som stod i brand. Sedan hände det någonting.

– Tio, femton år tillbaka var det väldigt mycket upplopp i hela Europa. Man protesterade mot globaliseringen och rörelser som ”Reclaim the streets” växte sig starka. G7-ländernas toppmöten genererade ofta oroligheter, men plötsligt flyttade kravallerna ut ur staden och blev en annan typ av upplopp, säger Mats Berglund.

Så vad hände? Kanske finns det inget svar, men det verkar röra sig om en europeisk trend.

– Det gäller hela Europa. Framförallt har förorterna till Paris blivit skådeplatser för upploppen. Samma sak händer till exempel i Århus i Danmark. Man tar del av vad omvärlden gör. Paris är en väldigt segregerad stad, man kan tänka sig att Stockholm har samma problem.

Vilka gör uppror?

– Ofta människor med så kallad låg samhällsstatus. Drängar, arbetare eller ungdomarna nu, som inte har någonting att förlora. Sedan finns det förstås dem som bara dras med av våldet. I rättegångshandlingar från långt tillbaka förekommer ofta ”unga pojkar” som följer med för att det är kul.

Vad väcker ilskan?

– Det är olika. Den kan vara politiskt motiverad, eller bara en generell frustration. När innerstadskravallerna inträffade för tio år sedan var diskussionen om det behövdes militära, och inte bara polisiära insatser under upplopp aktuell.

Polisens och militärens strategi för att bemöta upplopp har genom historien varit ömsom offensiv, ömsom passiv, berättar Mats Berglund.

Tidigt på 1800-talet blossade en lagstiftningsdebatt upp om när makten har rätt att ingripa om folket revolterar. 1848 sköts 18 personer till döds av militären i Gamla stans gränder. Under Ådalskravallerna 1931 dödades flera arbetare under en demonstration. 1975 ingrep polisen hårt mot en folkmassa som protesterade mot semifinalen i tennis som spelades i Båstad mellan Sverige och Chile, två år efter Augusto Pinochets militärkupp.

– I samband med den matchen verkar inställningen till våldet förändras. Polisen utvecklade en lugnare taktik, men den bröts ett halvår innan Göteborgkravallerna 2001, när polisen gick hårt åt en demonstration i Malmö. Det handlade om Sveriges ordförandeskap i EU, säger Mats Berglund.

I Kungsträdgården i centrala Stockholm förekom oroligheter under 80-talet, med klimax under sommaren 1987. Statyn av Karl XII utgjorde en samlingspunkt för rasistiska grupper och politiska motståndskrafter. Enligt Mats Berglund förekom även oroligheter i samband med flera första maj-tåg under samma decennium.

När tar upploppet slut?

– Ofta tar de slut relativt snabbt. Men 1838 pågick upplopp i Stockholm under en hel sommar. De slutade i samband med att militären sköt ihjäl två eller tre personer.

Vad som förenar händelserna är ilskan och utanförskapet, menar Mats Berglund. 1700-talsstockholmaren var missnöjd, med fattigdom och misär, med tidningarnas megafonrapportering om revolterna och maktens hantering av densamma. Inte helt olikt i dag.

– Det handlar om inkomstklyftor och segregation, och så en händelse som sätter igång allt. Det pratas om att polisens dödsskjutning av den 69-årige mannen i Husby triggat upploppen. Liknande exempel kan bland annat hämtas från Paris, London och USA. Vi lever inte i en isolerad värld, säger Mats Berglund.

Tipsa via e-post

Mer från förstasidan

Maria Sveland svarar Jonas Thente i debatten om vad som ligger bakom hatet på internet. Debatt. 420  42 tweets  377 rekommendationer  1 rekommendationer

maria12
Foto:Beatrice Lundborg

Debatt. Näthatet är ett tecken på samhällskris, skriver Jonas Thente. 6925  337 tweets  6484 rekommendationer  104 rekommendationer

pengar_144102
Foto:TT

Fler vill ha hand om sina egna pengar. Vad blir bäst? Privatekonomen Ingela Gabrielsson ger råd.

Har du och din sambo delad ekonomi?

familjenpuffen
Foto:Johan Engman

Tv. Nu är hela startfältet i TV4-programmet klart. Här finns både punk- och schlagerdrottningar.

Ännu en artist klar. Love Antell fyller på ”Så mycket bättre”

”Så mycket bättre” Carola uppges klar för den populära tv-showen. 31  3 tweets  28 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons: