Stockholm sålde förskolor och hemtjänst till anställda för 3,4 miljoner. Men det verkliga värdet är minst 81 miljoner. Kommentar?
– Det är en politisk skandal, på samma sätt som när landstinget i Stockholm sålde Serafens vårdcentral till kraftigt underpris.
– Skandalen består inte i att man släpper fram privata alternativ inom vård, skola och omsorg utan att man säljer gemensamma tillgångar långt under marknadsvärdet. Man har frångått gängse marknadsekonomiska principer och låtit skattebetalarna ta förlusten.
Vem bär ansvaret?
– Den dåvarande politiska ledningen i Stockholms stad, vilket inkluderar namn som finansborgarrådet Kristina Axén Olin, skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) och äldreborgarrådet Ewa Samuelsson (KD).
– I fallet Serafen faller ett tungt ansvar på nuvarande landshövdingen i Stockholm Chris Heister, som när det begav sig var finanslandstingsråd.
– Det minsta man kan begära är att de inblandade tar ansvar för sina misstag och medger att prissättningen blev uppåt väggarna.
Vilka politiska slutsatser drar du?
– Att knoppa av offentlig verksamhet behöver inte vara fel. Tvärtom kan det leda till att personalens engagemang tas till vara och att verksamheten förbättras. Problemet här är metoden. Stockholmarnas gemensamma tillgångar har reats ut på ett upprörande sätt. Agerandet riskerar att undergräva stödet för alla former av privatiseringar, oavsett om de är bra eller dåliga.