Dagens Nyheter berättade på torsdagen om hur Stockholms stad genomfört en avknoppning av fyra förskolor i nordöstra Årsta. Staden beslutade att förskolechefen som tog över bara behövde betala 634.650 kronor för de begagnade inventarierna. Efter ett år kunde hon ta ut 3,2 miljoner kronor i vinst plus 850.000 kronor i styrelsearvode till sig och sin familj och en lön på 505.000 kronor.
Utanför Årstagården, en av de fyra förskolor som ingår i Kulturkrabaten AB, var samtalet i gång när föräldrarna hämtade sina barn på torsdagseftermiddagen.
– Det känns olustigt att man tjänar så mycket pengar på en sådan grej som dagis, säger Guzman Bossi, pappa till Emrik, tre år.
– Det politiska beslutet att bara låta henne betala drygt 600.000 kronor för inventarierna borde man rikta mest fokus på, säger Jocke Tell, som hämtat sina två döttrar.
– Men jag blev överraskad över att det var sådana marginaler. Jag hade ju föredragit att pengarna återinvesterats i verksamheten. Annars är jag nöjd med förskolan, säger Jocke Tell.
Några som inte varit nöjda är Petter Gjöres och sambon Cecilia Karlsson. De hade redan tidigare bestämt sig för att flytta sin dotter Molly, tre år, till en kommunal förskola.
– Jag tycker att lokalerna här är sunkiga, toaletterna är ofräscha och gamla. Men framför allt har det varit många personalbyten. Mollys avdelning har haft sju olika personer på ett år. Det är jobbigt när man kommer på morgonen och hon är ledsen och man inte har någon känd famn att lämna henne till, säger Petter Gjöres.
Genomgående säger de föräldrar som DN pratat med att personalen på förskolorna gör ett jättebra jobb. Man vill inte att någon skugga ska falla över dem. Men många föräldrar tycker att personalomsättningen är för hög, och att andelen förskollärare i personalgrupperna är för låg. Enligt Stockholms stads hemsida ligger andelen förskollärare inom Kulturkrabatens fyra enheter på 40, 31, 29 och 24 procent, mot ett snitt i staden på 43.
Dagens Nyheter har vid tre tillfällen ringt upp förskolechefen Lena Ström och bett henne att svara på frågor, men hon har varje gång avböjt att medverka.
Kajsa Heinemann är representant i föräldrarådet på förskolan Sköntorpsgården. Hon skrev på torsdagen ett brev till Lena Ström där hon bad om svar på hur lönesättningen ser ut och om låga löner kan vara förklaringen till att personal har slutat.
– Efter att jag mejlat ut brevet hörde många föräldrar av sig. Folk är väldigt förbannade och besvikna över att hon stoppat så mycket pengar i egen ficka. Det här är ingen förskola där vi har känt att det investeras pengar. Nu vill vi ha ett möte med Lena där hon ger sin förklaring, säger Kajsa Heinemann.
– Men ytterst vilar ju ansvaret på politikerna som sett till att den här affären har kunnat realiseras.
Det ansvariga finansborgarrådet Sten Nordin (M) säger till DN att syftet med avknoppningarna har varit att utveckla mångfalden inom stadens verksamheter. Liksom föräldrarnas valfrihet.
– Sedan får man jobba med systemet, så att det blir bra och effektivt. Det måste redas ut hur man får en vettig värdering av sådana här verksamheter. På EU-nivå får man ta fram ett regelverk för detta.
Staden har nu stoppat allt arbete med avknoppningar i väntan på EU-kommissionens bedömning.
Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S) krävde vid tisdagens borgarrådsberedning två saker: att staden tillsätter en oberoende kommission som ska granska det 20-tal avknoppningar som genomförts i Stockholms stad och att Statskontoret ska redovisa hur marknadsvärdet har beräknats.
Socialdemokraterna hänvisar till en dom i kammarrätten där det slås fast att avknoppningen av en hemtjänst var olaglig, eftersom personalen som tog över endast betalade för de begagnade inventarierna. ”Trots att både kunder och personal följde med på köpet”, skriver Carin Jämtin.
Enligt domen i kammarrätten, liksom en rapport från Statskontoret, får en kommuns verksamhet endast säljas till marknadspris.