STOCKHOLM.
I Hammarbyhöjden är det gott om efternamn på gatuskyltarna och efternamnen tillhörde dem som gav sig ut på upptäcktsfärd eller för att forska runt om i världen.
En av dessa män (för det är enbart män det handlar om) var göteborgaren Johan August Wahlberg, som föddes 1810 och nitton år senare tog studentexamen i Uppsala.
I Nordisk familjeboks 1800-talsutgåva står att läsa om Wahlberg att han ”visade redan i barndomen en framstående fallenhet för naturens studium och tillbragte sina lediga stunder i skog och mark för att samla växter och foglar samt betrakta djurens lefnadssätt”.
Efter diverse studier utsågs Johan August Wahlberg till ingenjör vid Generallantmäterikontoret 1836.
När Naturhistoriska riksmuseet året därpå skulle skicka i väg en naturforskare till Sydafrika anmälde sig Wahlberg som frivillig. Han fick uppdraget och reste året därpå för att samla djur, växter och mineraler i första hand.
Expeditionen resulterade i 533 däggdjur, 2 527 fåglar, 480 groddjur och omkring 5 000 insektsarter, och Wahlberg fick blodad tand. Han fortsatte sina utforskningar i Afrika och valdes in i Vetenskapsakademien den 8 oktober 1856. Vad akademien då inte visste var att Wahlberg redan var död. Han är den förste som valts in postumt.
Johan August Wahlberg fick en gata i Hammarbyhöjden uppkallad efter sig 1936. Ett av kvarteren på gatan heter Nyckelpigan, ett betydligt mindre och vänare djur än det som blev Wahlbergs öde. Han dödades av en sårad elefant under en jakt i norra Kalahariöknen i mars 1856.