Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Utan invandrare stannar vården

Vårdbiträden, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Nästan en fjärdedel av alla som arbetar i Stockholms läns landsting har i dag en utländsk bakgrund.

– Vi är jätteglada över den här utvecklingen. Det är en kvalitetsfråga att ha en bred kompetens med erfarenheter från olika länders kulturer och språk. Vi vill ju att personalen ska matcha befolkningens sammansättning, säger Anna Starbrink (FP), produktions- och personallandstingsråd.

Det senaste året har antalet anställda i landstinget ökat med 600 personer. Nära 75 procent av dessa var invandrare.

Anna Starbrink menar att landstinget, som en av regionens största arbetsgivare, har ett stort ansvar att ta vara på utlandsföddas kompetens. Hon betonar att Stockholm är det enda landsting i landet som erbjuder provtjänstgöring med lön och handledning till läkare som är utbildade utanför EU.

– Det är ju ett slöseri med mänskliga resurser att ha högutbildade personer som inte får göra en insats.

På Tensta vårdcentral arbetar man intensivt med att få in utlandsfödda på olika sorters tjänster.

– Vi räknade ut att vi de senaste fem åren haft ett 20-tal läkare som passerat genom oss, en del har gått vidare till annan anställning, andra är kvar. Vi har ett bra stöd av arbetsförmedlingen och landstinget för den här typen av provtjänstgöring.

– Men det handlar inte bara om läkare, utan även om sjuksköters­kor och annan vårdpersonal.

En nyckel till att arbetet ska fun­gera är språket. Carola Schäfers mål är att alla ska tala svenska på jobbet, även om de skulle kunna prata med både patienter och kolleger på sitt hemspråk.

– Nu är vi i Sverige, då är det svenska språket vi kommunicerar med. Kan man inte språket använder vi tolk. Därför är det viktigt att man har en ganska bra språklig grund när man börjar här. Men vi hjälper också till med extra undervisning i svenskt uttal.

– Annars kan vi ha en läkare från ett arabiskt land som alla arabisktalande vill komma till. Det kan bli ett problem för både läkaren och patienterna. Arabiska länder kan ha olika dialekter, och det kan ske misstag för att man inte riktigt förstått varandra.

Kulturkrockar i det mångkulturella Tensta uppstår ibland, som att vissa nationaliteter förväntar sig att en ”sjuksköterska” är en kvinna utan längre medicinsk utbildning som serverar te, berättar Carola Schäfer. Då vill de inte bli behandlade av en sjuksköterska.

– Patienterna här kan vara lite mer oroliga än på den vårdcentral i Uppsala där jag arbetade förut. Deras barn har feber och hosta, i deras hemland kan det betyda något allvarligt, då vill de komma genast. Här är vi mer vana vid egenvård och att avvakta ett par dagar efter bra rådgivning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.