Med ett tillskott på nästan en miljon nya gösar ska den övergödda Himmerfjärden få ett klarare vatten. De första silverglänsande ynglen släpptes med ett ihållande plums ut i den kalla havsviken på onsdagen.
En tulipanaros kallar Sture Hansson, professor i systemekologi vid Stockholms universitet, sitt senaste forskningsprojektet:
– Vi får ett klarare vatten, samtidigt som det blir mer gös för fisket.
Himmerfjärden löper längs Södertörn in mot Södertälje. Trots insatser för att minska utsläpp av näringsämnen är vattnet i fjärden övergött. Det är grumligt och drabbas regelbundet av algblomningar. Det finns mycket småfisk, men det är dåligt med större rovfisk. Det tror forskarna bidrar till den dåliga vattenkvaliteten.
– Småfisken äter upp djurplanktonen. Då finns det ingen kvar som kan beta ner växtplankton, säger Sture Hansson.
Därför prövar nu forskare vid Stockholms universitet ett nytt grepp. Under tre år ska 900 000 gösyngel, som kläckts i fångenskap, släppas ut i Himmerfjärden. Gös har alltid funnits i dessa trakter, men det naturliga beståndet har minskat under senare år.
– Med hjälp av gösen ska vi minska antalet småfiskar. Då tror vi att det blir mer djurplankton i vattnet, säger Sture Hansson.
Resultatet, hoppas forskarna, blir klarare vatten.
– Om vi får ett positivt svar härifrån, då har vi också ett starkt stöd för tanken att torsken har samma betydelse i öppna delar av Östersjön. Det blir ytterligare ett argument för en klokare förvaltning av torsken, säger Sture Hansson.
Sambandet mellan fiskbestånd och algblomning är tidigare känt. När Finjasjön i Hässleholm restaurerades på nittiotalet gick det inte att få bukt med algblomningarna, trots att utsläppen av näringsämnen minskade kraftigt. Först när detta kombinerades med omfattande fiske av mört och braxen började vattenkvaliteten förbättras. Fler djurplankton överlevde och kunde hålla algblomningarna i schack.
I Himmerfjärden får forskarna vänta några år på resultaten. Först nästa sommar kommer gösynglen som släpptes ut i går vara tillräckligt stora för att kunna utgöra ett hot mot skarpsill och strömming.
Nästa år ska Fiskeriverket påbörja ett liknande projekt. Men i stället för att plantera in ny rovfisk ska balansen förändras genom ett storskaligt fiske på skarpsill i vissa delar av Östersjön.
– Vår hypotes är att det leder till mer djurplankton i vattnet. Då borde vi också få mindre växtplankton och färre algblomningar, säger Michele Casini på Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium.
Det kan i så fall bidra till att återupprätta Östersjöns naturliga ekosystem. Algblomningar leder till bottendöd, och det är i sig ett stort hinder för torskens reproduktion.