En tredjedel av eleverna som bor i socioekonomiskt utsatta områden har behov av särskilt stöd, enligt Stockholms stads elevhälsorapport som presenteras idag. Mängden elever medför att de inte får det stöd de behöver.

- Det behövs mer resurser till dessa elever. Framförallt behöver man jobba med konflikthantering och bemötande. Med bättre möjligheter till undervisning på modersmålet kan fler elever få en chans att motiveras och trivas bättre i skolan.säger Yvonne Ruwaida, oppositionsborgarråd (MP).

I rapporten ifrågasätts likvärdigheten mellan stadens skolor, eftersom elever från mer utsatta områden och från resurssvaga hem har sämre möjlighet att få sina behov tillgodosedda.
Mikael Brönnegård är skolöverläkare och verksamhetschef för skolhälsovården i Stockholm, och har arbetat med elevhälsorapporten.

- Det handlar inte om att öka resurserna utan om att fördela dem på rätt sätt, säger han. Vi har gjort satsningar i socialt tunga områden som Rinkeby och Tensta, vilket också gett resultat. Men ibland blir inte resursfördelningen rätt, till exempel när många ungdomar från söderförorter åker in och går i skolor på södermalm utan att motsvarande resursomfördelning sker.

Rapporten visar också att mobbningen i skolan har ökat med sju procent sedan 2006. Elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning känner sig oftare utsatta för kränkningar eller mobbning.

Mikael Brönnegård tycker att det mest alarmerande med rapporten är unga tjejers psykiska ohälsa. På frågan ”Hur trivs du med livet?” svarar dubbelt så många pojkar som flickor att de trivs ”väldigt bra”.

- Tjejers psykiska ohälsa är välkänt och uppmärksammat, och jag är oroad. Flickor som är 14-15 år mår dåligt och har problem med alkohol, tobak och ett sexuellt riskbeteende. Det går inte att bortse ifrån det här, det är ett jätteproblem.

Den psykiska ohälsan bland unga tjejer finns i alla grupper, och har ökat de senaste fem åren.

- Vi behöver inte fler undersökningar, statistiken talar sitt tydliga språk. Nu måste vi agera.