– Det är barnvagnsrally på Söder, säger stadsdelsnämndens ordförande Margareta Björk (M). Inte bara i Hammarby sjöstad, barnfamiljer väljer att bo kvar i små lägenheter, det tyder på att folk trivs här.
När Hammarby sjöstad byggdes trodde planerarna att det mest var äldre som skulle flytta dit, par som sålde sin villa för ett mer bekvämt liv. Så blev det inte, och barnomsorgsplatserna räcker inte till. Men även i östra Katarina och norra Sofia är det tätt mellan småbarnen.
Stadsdelsförvaltningen räknar med att 92 procent av småbarnsföräldrarna väljer att sätta barnen i förskola. I utbyggnadsplanerna finns bland annat ett 50-tal platser i Sjöstaden nästa år och en helt ny förskola i samma område, med 200 platser, 2012.
– Vi har också beställt en planändring för att bygga en förskola med fyra fem avdelningar i Vitabergsparken vid Skånegatan, säger Margareta Björk. Och vi letar lokaler överallt.
Antalet 1–5-åringar ökar fram till 2012–2013, sedan blir de färre, och de stora barnkullarna börjar skolan.
– Förskola och skola måste samverka i större utsträckning, det är samma barn och familjer vi arbetar med, säger Lotta Rajalin, som är chef för fem förskolor på Söder och i Gamla stan.
- Vilket slöseri det är att lägga ner och bygga upp i takt med att barnkullarna växer och krymper.
I Nicolaigården på Skomakargatan, mellan Stortorget och Tyska kyrkan, har det varit barnkrubba, skola och förskola sedan 1896. På fredagsmorgonen före höstlovet har alla barnen musiksamling med ”Imse, vimse, spindel” och en uppjazzad ”Mors lilla Olle”.
– Vattentäta skott mellan avdelningar och klasser främjar inte utveckling, vi måste tänka mer med utgångspunkt i gemenskap, mindre arbetsgrupper men med gemensamt ansvar och tätt samarbete, för barnens skull, säger Lotta Rajalin.
- Vi tänker ”hela huset” och skapar det som behövs för att tillgodose barnens behov. Vi kan samla alla femåringar och åka till ett museum eller samla alla ettåringar till dans.
Flexibiliteten handlar inte om att spara pengar, menar hon, utan om att kunna rusta barnen för den vuxenvärld de ska möta om 20 år.
– Utvecklingen går rekordsnabbt, förskolan och skolan borde i stället ligga i framkant, säger Lotta Rajalin.
Lotta Rajalin ser bara fördelar med ökad mångfald i organisationen och har arbetat för det sedan 1998. Till exempel är Nicolaigården sveriges manstätaste. Nio av 25 i personalen är män.
– Vi måste spegla samhället, säger Lotta Rajalin. Familjer kan se ut på så många olika sätt i dag och barnen måste känna igen sig här. Det är viktigt att personalen har olika ålder och kön och olika härkomst, och då menar jag inte bara etnisk härkomst.
Även om Söder är den stadsdel som har flest förskolebarn 2012 är Hägersten-Liljeholmen det område där de ökar mest.
– Det har hänt mycket med levnadsmönstren, man flyttar inte från stan när man får barn, säger Abit Dundar (FP), ordförande i stadsdelsnämnden.
Aspudden–Midsommarkransen–Telefonplan har blivit populärt bland den unga medelklassen, de områdena växer ihop och får en egen identitet.
Det gäller att se behoven tidigt, menar han, att studera både befolkningsprognosen och hur nya områden faktiskt byggs. Som exempel planerar stadsdelen nästa år för 100 nya förskoleplatser i Årstadal och 250 i Midsommarkransen-Västberga.
2011 blir det 56 nya platser i Hägerstensåsen och lika många i Årstadal samt 200 i Fruängen. 2012 ytterligare 42 i Årstadal och 56 i Örnsberg.
– Jag vill gärna vara skrytsam, säger Abit Dunbar. Hittills har vi i stort sett lyckats, utan att föräldrarna har fått orimliga avstånd till förskolan.