Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Vi måste ta bort minst 15.000 skarvar”

Skarvarna blir snabbt fler.
Skarvarna blir snabbt fler. Foto: AP/TT

Skarvarna är fler än någonsin i Stockholms skärgård. Skärgårdslandstingsrådet vill nu drastiskt minska kolonierna med skyddsjakt.

– Vi måste ta bort minst 15.000 skarvar, säger Gustav Hemming (C).

Stockholms skärgård har omkring 25.000 skarvar och kolonierna blir allt fler. Förra året ökade antalet med 14 procent på bara ett år och enligt Skärgårdsstiftelsen har antalet aldrig varit större. Länsstyrelsen har i år beviljat skyddsjakt på cirka 1.800 skarvar men enligt skärgårdslandstingsrådet är det helt otillräckligt.

– Jag vill ta ned beståndet till en tredjedel genom strategisk skyddsjakt i hela länet. Det räcker inte att ta bort 1.800 skarvar på ett år. Man måste ta bort ett antal skarvkolonier eftersom de reproducerar sig väldigt snabbt, säger Gustav Hemming.

Enligt skärgårdslandstingsrådet är skarven troligen en av huvudorsakerna till det försämrade kustfisket.

– Det finns en oklar bild av de ekologiska sambanden men skarven har vuxit till väldigt kraftigt. Vi ska inte utrota skarven men begränsa kolonierna och hoppas att det leder till att abborre och gädda ökar i kustnära vatten.

Han anser att skarven felaktigt är skyddsklassad.

– Vi måste sluta betrakta skarven som en utrotningshotad art. Skarven har ökat explosionsartat i hela Europa. Det är helt omotiverat att den har en sådan skyddsklass.

Nu vill han att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att i stället förvalta skarvbeståndet.

– Precis som vi har en förvaltning av älg och arbetar för att hålla vildsvinsbeståndet i schack måste vi hålla skarvbeståndet inom rimliga ekologiska ramar och inte tillåta totalt fri utbredning som kan ha negativ inverkan på ekosystemet, säger Gustav Hemming.

Foto: Nicklas Thegerström

Foto: Nicklas Thegerström

Naturvårdsverket menar att det saknas bevis för att färre skarvar ger mer fisk.

– Det finns inga vetenskapliga data eller beprövad erfarenhet som visar någon som helst effekt med att skjuta skarven, Fiskeproblemen beror på mänskligt orsakade störningar i ekosystemet. Främst överfiske och övergödning, även klimatförändringar, miljögifter, fartygstrafik och oljeutsläpp påverkar i mindre grad, säger Krister Mild, handläggare på Naturvårdsverket.

Han menar att den begränsade skyddsjakten i Stockholms skärgård både är tillräcklig och generös i ett europeiskt perspektiv. I Sverige tillåts skyddsjakt på cirka 30.000 individer, och bara cirka hälften av kvoten utnyttjas.

– Det måste finnas motiv för skyddsjakt, som ekonomisk förlust av uteblivet fiske. Men det är svårt att visa då det inte finns bevis för att skarven påverkar fiskbeståndet, annat än vid kolonier i häckningstid, säger Krister Mild.

 

Vad är motivet för att ta bort skarven? Det finns ingenting som tyder på att det löser Östersjöns problem. 

 

Skarven ökar kraftigt i framför allt de norra delarna av Östersjön, bland annat i Stockholms skärgård, men enligt Naturvårdsverket minskar den eller planar ut på andra håll, både i Sverige och i Danmark.

– Vad är motivet för att ta bort skarven? Det finns ingenting som tyder på att det löser Östersjöns problem. Det finns dessutom tiotusentals öar i Stockholms skärgård och bara skarvar på en handfull av dessa öar.

Men skarvarna dödar ju allt liv på öarna?

– Det är sant att skarvarnas spillning dödar träden de bygger bon i. Men det startar också en ny och kraftigt gödslad lövskogsgeneration. De döda träden är viktiga för flera hotade skalbaggar och havsörnen är helt beroende av skarven som föda.

Hur många skarvar tål skärgården?

– Födounderlaget bestämmer hur många skarvar som kan finnas. Ökningen startade i Centraleuropa efter kriget på grund av minskad förföljelse. Tidigare åt man skarv och dödade skarv, det var en mycket mer intensiv förföljelse. De senaste årens expansion beror på att små och medelstora fiskar ökat men nu verkar skarven stanna av vilket troligen beror på en viss rening av Östersjön.

Hur ska fisket räddas?

– Östersjön mår väldigt dåligt och det är klart det påverkar de som bor där. När det gäller minskning av abborre och gädda har vi inte svaren i alla bitar, men inget tyder på att det har med skarven att göra, säger Krister Mild.

Skarvkolonierna

Skarvarna är fler än någonsin i Stockholms skärgård. Sedan 1994 har skarven häckat på 52 öar eller kobbar, och antalet aktiva kolonier har pendlat kring 20. Här är skarvkolonierna i skärgården 2015 enligt Skärgårdsstiftelsen.

  • Käringholmen 152
  • Skorvan 101
  • Skallbaken 47
  • Fjärdingsman 268
  • Somtorn 27
  • Skraken 1 239
  • Nygrynnan 23
  • Delö 17
  • Tallkobben (Evlinge) 166
  • Tallkobben (Bolvik) 38
  • Allmänningen 136
  • Stinas Grund 106
  • Västerskär (St Värtan) 893
  • Ryssmasterna S 100
  • Ryssmasterna N 687
  • Småholmarna S 65
  • Småholmarna N 1067
  • Skär vid Gubboda 34
  • Själgrundsskallen 699

Totalt: 5.867

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.