Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Vykort från framtidens stad

Hur ser Stockholm ut år 2050? Odlar vi grönsaker på alla gator, kör omkring i små poddar som ännu inte finns eller sitter vi fast i bilköer i ganska vanliga bilar i en stad som växt kraftigt på höjden och bredden?

Ingen vet förstås, men forskare på KTH och MIT i Boston har tagit fram tre stockholmska vykort från framtiden. De vill gärna veta vad du tycker om scenarierna.

Rösta: Vilket scenario föredrar du?

Klicka på bilderna för att rösta.

Rösta

Det är 35 år kvar till 2050 och det kommer att hända en hel del med hur vi lever våra liv till dess. Tänk dig 35 år bakåt i tiden till 1980. Då arbetade vi inte med datorer och hade ingen mobiltelefon. Den som talade om nätet menade något vi fångade fisk i och Östeuropa var instängt i kommunism. Vi hade två statliga tv-kanaler att välja mellan och Gunde Svan höll som bäst på att utveckla skejttekniken för skidåkning.

Stockholm och världen kommer att förändras till 2050. Det vi vet är att förändringen accelererar. Men ingen vet hur. Det är – bland annat – det som är spännande med framtiden.

Alexander Ståhle, stadsforskare på KTH i Stockholm, och framtidsforskaren Noah Raford, tidigare på MIT i Boston, startade 2012 sitt drömprojekt Post Car(d) Urbanism för att försöka skapa rimligt trovärdiga förutsägelser om framtiden och bland annat visualisera dem i form av vykort från framtiden. Tekniken som använts kallas crowd-sourcing och genomfördes med hjälp av en specialdesignad webbsida utvecklad av Noah Raford där experter lägger in sina framtidstrender.

– Vi vet ganska säkert att urbaniseringen kommer att fortsätta och därmed ökar trängseln, att klimatet förändras, att ny teknik utvecklas och att bilismen kommer att omvandlas. Men vi vet mindre om vad som händer med ekonomin, politiken och tillgången till energi, säger Alexander Ståhle.


KTH och MIT. Foto: Ulf Palm/Philip Scalia

Nu är seriös forskning och tvärsäkra gissningar två hela olika grenar så vykorten är grundade på mycket omfattande material. Omkring 400 experter på vitt skilda områden utfrågades om framtiden. Det resulterade i flera tusen trender av olika omfattning och styrka som forskarna noga analyserat så att de kan visa tänkbara scenarier för hur vi bor lever – och inte minst – förflyttar oss år 2050.

– Vi har valt att visa vykort från Sveavägen, Årsta och Bromma för att försöka ge en bild av hur det kan se ut i framtiden i de olika scenarierna, säger Alexander Ståhle.

I scenariet ”Ekostaden” råder brist på energi och ekonomiska resurser. Den politiska styrningen är stark, natur och kultur bevaras och segregationen har minskat. Innerstaden och förorter med spårstationer blomstrar, men perifera förorter förfaller på grund av de höga transportkostnaderna.

I ”Teknostaden” finns gott om energi och ekonomiska resurser som används för viss politisk styrning och en bred ekonomisk utveckling. Innerstaden förtätas och förorter utvecklas med nya transportformer som till exempel självkörande taxipoddar. Den tekniska utvecklingen är stark.

I ”Fristaden” finns energi och resurser för den som har råd och de får det mycket bättre. Den sociala segregationen har ökat, privatbilism och marknadslösningar dominerar. City och vissa exklusiva villaområden lyfts, men miljonprogramförorterna förfaller.

– Ingen av de här utvecklingarna är ofrånkomlig. När det handlar om hur vi förflyttar oss är det ekonomin och tillgången på energi som styr. Men även den politiska styrningen påverkar om det blir mer bilar, mer natur eller mer höga hus, betonar Alexander Ståhle.

Den 29 maj är en stor dag för forskarna i projektet. Då arrangeras konferensen Citymoves på Södra teatern om framtidens städer och trafik. Då presenteras resultaten från forskningsprojektet och experter, företagsledare och politiker ska diskutera vad detta innebär för framtida stads- och trafikpolitik. New Yorks förra trafikchef, Janette Sadik-Khan, som bland ligger bakom nya Times Square och miltals av nya cykelbanor i staden är inbjuden som inspirationstalare.

Allt kommer att sändas live på storbilds-tv på Sergels torg och det arrangeras ”walk-shops”. På några platser blir det ”parklets”, sittplatser på parkeringsytor där vem som helst kan lyssna på eller delta i framtidssamtalen.

– Tanken är att bryta gränser mellan privat och offentligt, mellan forskning och samhälle och skapa oväntade möten och diskutera framtidens stadsmiljö i själva stadsmiljön med alla som berörs, säger Alexander Ståhle.

För att få en viktig och verklig grund för konferensen behöver forskarna din hjälp. I vilken av framtidsversionerna vill du leva med dina nära och kära? Om du tar chansen att rösta så, hjälper du forskningen. Att veta vilken framtid invånarna föredrar är en bra grund att stå på både för den som vill se in i framtiden som forskare och den som vill forma framtiden som exempelvis politiker.

– Det gemensamma uppdraget är hur vi tillsammans ska kunna forma en stadspolitik så att vi når dit vi kan och vill, säger Alexander Ståhle.

Borta är bilar och internationella kontor och reklampelare i ekostaden City. Cyklister och gående dominerar på gröna stråk utan särskilt mycket affärsliv. En del kontor har byggts om till gröna ytsnåla bostäder.

I teknostaden City trängs poddar (förarlösa fordon) och spårvagnar med fotgängare i en mycket blandad miljö. Nya byggnader som producerar mer energi än de förbrukar har byggts och till och med övergångsställena alstrar energi.

I fristaden City har bilarna blivit fler och trängseln större trots högteknologiska trafikstyrningssystem. Reklambudskapen är fler och City är inte längre en stadsdel med begränsad hushöjd. Gående fortsätter att undvika Sveavägen.

Fakta. Experternas tre framtidsscenarier för Stockholm
  1. Ekostaden. Stora begränsningar i energi och resurser. Svag ekonomisk utveckling och stark politisk styrning. Minskad social segregation. Bevarande av natur och kulturmiljö. Nästan bilfritt, och satsning på gång, cykel och kollektivtrafik. Perifera förorter förfaller, lyft för innerstad och förorter med spårstation. Berlin och Köpenhamn är städer som drar åt det här hållet.
  2. Teknostaden. Stor energi- och resurstillgång. Stark teknisk utveckling, kanske med självkörande bilar och drönare. God bred ekonomisk utveckling med viss politisk styrning. Minskad social segregation. Svagt bevarande av natur- och kulturmiljö. Förorter utvecklas genom ny kollektivtrafik, innerstaden förtätas. Singapore och Dubai är städer som drar åt det här hållet.
  3. Marknadsstaden. Riklig tillgång till energi och goda resurser för de som har råd. Marknadslösningar och stark ekonomisk utveckling. Ökad social segregation. Svagt bevarande av natur- och kulturmiljö. Bilen dominerande transportslag. Villaområden och City lyfts, miljonprogramområden förfaller.
Fakta. MIT och KTH

Massachusetts Institute of Technology (MIT) har vid flera tillfällen rankats som ett av världens bästa universitet. Mycket tyder på att det stämmer. 81 Nobelpristagare har antingen studerat eller arbetat här. Bland mer kända tidigare studenter finns bland annat Kofi Annan, Buzz Aldrin och Benjamin Netanyahu. Universitetet grundades 1861 och öppnade fyra år senare. Skolans latinska motto ”Mens et manus” betyder på svenska ”Hjärna och hand”.

Kungliga tekniska högskolan (KTH) är känd för mycket mer än rymdfararen Christer Fugelsang. Här har både Ivar Kreuger och Dolph Lundgren skaffat sig en rejäl utbildning. KTH fick sitt namn och sin förkortning 1877 och flyttade till sina lokaler på Norra Djurgården år 1917. Skolan har historiskt varit mansdominerad, men det har börjat ske en förändring. Förra året var 35 procent av alla nyantagna på civilingenjörsprogrammet kvinnor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.